– Symptomen är individuella och kommer ofta smygande över tid, säger Anna Bergkvist, ordförande för Sköldkörtelförbundet.

Var tionde kvinna över 20 år behandlades för problem med sköldkörteln under 2019, och antalet drabbade kvinnor mellan 20 och 39 år har fördubblats sedan 2006, enligt statistik från Socialstyrelsen. Trots detta saknas ofta viktig kunskap för diagnostisering och behandling av sjukdomen.

– Det är framför allt primärvården som träffar personer med sköldkörtelsjukdom och där saknas ofta kunskap om hur de bör behandlas eller vilket stöd patienterna behöver för att leva med sin diagnos.

Endast var tredje blir frisk

I en rapport från 2018 skriver Socialstyrelsen att det behövs ett kunskapsstöd till regionerna för att möta ökningen av patienter med sköldkörtelsjukdomar. Men än finns inget kunskapsstöd i sikte.

– Endast var tredje patient med underfunktion i sköldkörteln blir av med sina symptom. För att fler ska må bra måste kunskapen om behandling av sköldkörtelsjukdomar öka, säger Bergkvist.

I dag behandlas hypotyreos främst med läkemedlet Levaxin, men alternativa behandlingsmetoder blir allt vanligare och i vissa drabbade använder naturligt sköldkörtelhormon från grisar.

– Vi ser positivt på att fler läkemedel används eftersom det kan hjälpa fler patienter att må bra.

"Finns en genusaspekt"

På Sköldkörtelförbundet hoppas man att sjukdomen kommer att prioriteras mer av sjukvården i framtiden.

– Trots att det är en folksjukdom som drabbar var tionde svensk kvinna och en halv miljon svenskar får den mycket lite utrymme inom vårdutbildningarna.

Att främst kvinnor drabbas kan påverka.

– Det finns definitivt en genusaspekt på frågan. Det visar inte minst forskning på andra sjukdomar där det är konstaterat att kvinnor behandlas sämre än män med samma sjukdom, säger Bergkvist.

Sköldkörtelsjuka kan även drabbas av överproduktion av sköldkörtelhormon, så kallat hypertyreos. Även där ökar antalet drabbade, sedan 2006 har det skett en ökning med 65 procent.