En del patienter som varit svårt sjuka i covid-19 har vittnat om ett dubbelt förlopp. I en första fas upplevs sjukdomen som en vanlig luftvägsinfektion, sedan kommer en period av bättring, och därefter inträder en andra fas med betydligt svårare symptom.

Det här är ett mönster som även infektionsläkare vid svenska sjukhus sett.

– Många av dem som blir allvarligt sjuka verkar ha det här dubbelinsjuknandet. Det är absolut inte alla som får det, men av de patienter med covid-19 som vi ser som ligger inne på sjukhus skulle jag säga att det slår igenom väldigt tydligt att många har det, säger Hedvig Glans, biträdande överläkare på infektionskliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Från hosta till andnöd

Varför förloppet yttrar sig så kan läkarna inte svara på i dag.

– Vad man misstänker är att det blir en kraftig inflammatorisk reaktion. Det kan vi ana i blodproverna när de kommer in, att både inflammations- och infektionsparametrarna är påverkade och förhöjda. Vi ser inte tecken att det skulle vara något bakteriellt utöver virussjukdomen, utan det verkar mer vara så att immunförsvaret går i gång ordentligt.

Typiska symptom i första fasen är hosta, halsont, snuva, feber (men inte nödvändigtvis) och ont i kroppen. En del får också känselförnimmelser som en pirrande, eller domnande, känsla i kroppen. Vissa kan också tillfälligt tappa lukt- och smaksinnet.

I den andra fasen uppstår andningsproblem.

– Man får en andnöd, man känner sig andfådd, hostan finns kvar, en del kan uppleva tryck över bröstet, nästan som bröstsmärta, och en del kan ha ont när man andas. Det är ett väldigt fokus på att det gör ont i lungorna och däromkring. Det är lungorna som är påverkade, säger Hedvig Glans.

Flera frågetecken

Kunskapen om covid-19 är fortfarande under utveckling och för läkare är det frustrerande att inte förstå vad det är viruset gör med kroppen.

– Varför får man de här domningarna och pirrningarna till exempel? Det är inte något vi ser för andra virus och därför kan vi inte använda kunskap från andra virus och säga att "det borde vara något snarlikt här", säger Hedvig Glans.

Ett annat frågetecken är varför en del svårt sjuka får blodproppar i lungorna.

– Det är tillräckligt många för att vi ska tycka att det är oroväckande. Det är inte heller något vi sett hos andra virusinfektioner som ger lunginflammationer. Vi vet att många som söker sjukhusvård får det vilket är skrämmande, även om vi gör vad vi kan för att förebygga det med blodförtunnande mediciner och påvisar blodpropparna med röntgen. Men varför det sker – det vet vi inte, säger Hedvig Glans.

Unik situation

Att jobba som läkare i den här situationen – med en helt ny sjukdom orsakad av ett helt nytt virus och inga kända läkemedel – är tufft, säger hon.

– Det är intensivt och ansträngande för man är ju van att kunna göra så mycket mer och ha så mycket mer kunskap. Inte minst när man ska förklara för dem som är sjuka. Vi har inte hela bilden klar och kan inte svara på allt.

Det är en högst unik situation, konstaterar hon.

– I vissa avseenden kan vi kanske härleda till tidigare erfarenheter men i väldigt många andra situationer förstår vi inte det här viruset. Det är många frågetecken och det är givetvis också utmanande och spännande utifrån ett infektionsperspektiv. Så det är en blandad skräck och fascination, säger Hedvig Glans.

De allra flesta som smittas av det nya coronaviruset blir lindrigt sjuka med luftvägssymtom som går över av sig själva.