Barn som har läs- och skrivsvårigheter och som utsätts för text på en flimrande skärm, så kallat vitt pixelbrus, både läser och kommer ihåg bättre vad de har läst.
Studien har gjorts på drygt 80 mellanstadieelever i Småland. Barnen hade valts ut efter ett läskunnighetstest och delades sedan in i tre grupper: goda läsare, barn med vissa lässvårigheter och barn med stora lässvårigheter.
– Det här är första gången som effekter av visuellt brus på högre mentala förmågor kan påvisas, i detta fall både på läsning och minne, säger Göran Söderlund, verksam vid både Göteborgs universitet och Høgskulen på Vestlandet i Norge.
Han är entusiastisk över fyndet.
– Utslaget är tillräckligt tydligt för att tro att vi är någonting på spåren. Jag är övertygad om det. Effekten är för stor för att det ska ha uppkommit av en slump.
Inte alla
Men effekten gäller inte alla barn.
– Vår målgrupp är de som har mest läs- och skrivproblem. Men på de barn som hade lättare problem gav bruset ingen effekt, snarare tvärtom, säger Söderlund.
Resultatet visar ändå att barn med läs- och skrivsvårigheter genom ett enkelt grepp skulle kunna få hjälp. Genom att justera skärmar i skolan eller hemma skulle man kunna lösa deras problem.
– Det är så otroligt lätt att tillämpa i ett klassrum. Du lägger in texten som barnen ska läsa i en vanlig pc och så bara ett flimmer över texten som ett raster. Alla läromedel finns ju redan digitala i dag, säger Söderlund.
Genetisk komponent
Alla är överens om att läs- och skrivsvårigheter har med hjärnan att göra, och att det finns en stark genetisk komponent i risken att drabbas.
Det är som om hjärnan har svårt att koppla samman det barnen hör med det de ser, att kunna koppla språkljud till bokstäver.
– Deras auditiva och visuella centra i hjärnan pratar för dåligt med varandra. Och det verkar som om bruset från skärmen får dessa centra att kommunicera bättre, säger Söderlund.
Nu vill han och hans team gå vidare.
– Det här är den första studien av sitt slag i världen. Och den måste upprepas och utökas. Nästa steg blir att göra en liknande studie på barn med liknande problem. Jag har påbörjat en studie och börjat samla in data så vi kan pröva metoden både på barn med adhd och på de som har dyslexi, säger Söderlund.