Allt fler barn och unga söker hjälp för ätstörningar i pandemin.

Enligt experter har det senaste året, där rutiner och struktur i vardagen satts ur spel, inneburit en påfrestning för många unga.

Men med rätt stöd går det att bli fri från en ätstörning, framhåller Thor Rutgersson vid Riksföreningen mot ätstörningar.

För närstående – familj, vänner och andra anhöriga – gäller det att vara uppmärksam på tidiga signaler, som att personen plötsligt ändrar matmönster, drar ner på eller utesluter fett och socker och tackar nej till saker som den tidigare tyckt om.

Etablera omtanke

Många undrar kanske hur man ska närma sig den känsliga frågan om någons vikt eller matintag. I det första steget handlar det bara om att visa att man bryr sig.

– Etablera en omtanke om personen, genom att exempelvis fråga hur personen mår, eller ta upp att du märkt att personen inte är lika glad längre. Saker som fokuserar på person, inte ätande eller kropp, säger Thor Rutgersson.

Annars finns en risk för konflikt, att personen går i försvar, och då kan det bli svårare att nå fram.

Viktigt att känna till är att en ätstörning ofta inte sitter i antalet kilo, utan snarare handlar om känslor och tankar. Det syns inte heller alltid utanpå om en person drabbats av en ätstörning.

– Däremot märks det på förändringar i matsituationer, som blir laddade såklart, och du kan märka att personen drar sig undan sociala sammanhang och förändrar sitt beteende på andra sätt. Att nya saker blir viktiga: träna, äta på ett visst sätt eller att inte äta ihop med andra människor, säger Thor Rutgersson.

Kan mötas av vrede

När du etablerat en omtanke är nästa steg att få personen att öppna upp för hjälp och stöd. Något som kan ta tid.

– Ätstörningar kommer i olika faser. I den första fasen har den drabbade inte erkänt för sig själv att den är sjuk. Om problematiken rör anorexi så har personen kopplat ihop beteendet att kontrollera och inte äta med sitt självvärde – det är det som gör att personen är värd någonting, att den kan avstå, säger Thor Rutgersson.

Då vill inte den drabbade att något ska hota det, fortsätter han. Den som gör det blir en fiende som vill personen illa.

– Du får vara beredd på att om du är den som pushar på den här insikten så kommer det troligtvis initialt att bli en konflikt där personen kanske förnekar problemen eller blir arg på dig.

Finnas kvar

Men någonstans är den drabbade sannolikt medveten om att hans eller hennes beteende inte är bra. Försök att få kontakt med det och på olika sätt öppna upp för den diskussionen, tipsar Thor Rutgersson.

Även efter det att du hjälpt din vän eller anhörig till professionell behandling är det viktigt att finnas kvar.

– Det här är en lång process och under den måste personen kunna lita på att du finns kvar.

Du behöver inte försöka vara terapeut, men det kan finnas ett stort behov av emotionellt stöd.

– Att den drabbade kan ringa till någon som har kännedom om hela situationen. Kanske för att prata om något helt annat, men med den vetskapen att "du vet vad jag går igenom och nu är det jobbigt för mig". Det kan handla om något så enkelt som att prata om exempelvis favoritteveserien i en kvart, tills det känns bättre, säger Thor Rutgersson.