– Om vi visste att det fungerade skulle det ändra allt radikalt, säger han.

Tillsammans med sin amerikanske kollega Kevin Tracey, professor i neurokirurgi och molekylärmedicin, har Ulf Andersson identifierat ett protein i kroppen som en av orsakerna till lunginflammation vid svåra virusinfektioner.

Genom att behandla proteinet med specifika antikroppar, som tagits fram av de båda forskarna, är förhoppningen att man skulle kunna lindra inflammationen hos sjuka patienter väsentligt.

– Med corona börjar det ofta lindrigt med en förkylning och efter några dagar smäller det till. Då har man utvecklat en kraftfull inflammation. Det är i det läget man vill sätta in något lika kraftfullt som häver inflammationen, säger Ulf Andersson som är professor vid institutionen för kvinnor och barns hälsa vid Karolinska institutet i Solna.

"Enormt genombrott"

Proteinet går under det krångliga namnet HMGB1 och de båda forskarna har ägnat två decennier åt att studera dess egenskaper – ofta i motvind.

Andersson och Tracey är en del av en liten, men dedikerad, kärna av forskare som fattat intresse för HMGB1. Utöver dessa är engagemanget för proteinet betydligt svalare.

– Det är en klurig biologi och det finns hundratals molekyler som har med inflammation att göra och alla forskare har sin lilla favorit. Konkurrensen om att få uppmärksamhet är hård, säger han.

Sedan coronautbrottet har över 289 000 människor dött globalt av virussjukdomen. Enligt Världshälsoorganisationen finns varken vaccin eller effektiva behandlingar för att bromsa sjukdomsförloppet.

Därför är förhoppningen att forskningen kring HMGB1 kan spela en nyckelroll i att minska dödstalen vid lunginflammationer.

– Jag har ägnat de senaste 20 åren åt det här proteinet och ingen har fattat varför. Men om det är som jag hoppas kan det här vara ett enormt genombrott. Jag tror stenhårt på det, säger Andersson.

Positiva djurtester

Och det är just inflammationen man vill åt för att sänka dödstalen till följd av covid-19.

– Det är inte viruset i sig man dör av, det är av att inflammationen är för stark. Då är HMGB1 en av många inflammationsmolekyler som bidrar till att man blir allvarligt sjuk. Och det speciella är att det stannar kvar i lungorna, säger Ulf Andersson.

TT: Hur stor lindring skulle den här behandlingen kunna ge vid inflammationer?

– I teorin hur stor som helst.

Tester har gjorts på både möss och råttor med positiva resultat – men en godkänd behandling som kan användas på människor är minst 18 månader bort.

– Det skulle behövas fler djurstudier, en toxikologisk studie och sedan behöver man producera antikroppar i stor skala, säger Andersson.

Brett användningsområde

Ett annat problem är bristen på pengar. Stora läkemedelsföretag har i omgångar varit involverade i att utveckla patentet utan att det resulterat i något färdigt läkemedel.

– Där har det fallerat. Det är förargligt, säger han.

Samtidigt menar Andersson att det finns många anledningar till att forska vidare på behandlingsmetoden som skulle kunna ha ett användningsområde som sträcker sig bredare än att lindra lunginflammationer.

– Det här är antagligen inte sista pandemin som kommer att dyka upp i framtiden så det finns många skäl att försöka förstå oss på inflammationen i sig, säger han.