Munskydd, visir, handskar och förkläde – det är full skyddsmundering som gäller för Jakob Löndahl och hans kollegor när luften vid infektionskliniken på Skånes universitetssjukhus ska mätas. Han är docent i aerosolteknologi och leder projektet, som med olika instrument samlar in luft från patientrum och korridoren utanför.
– Går inomhusluften att rena från virus? När sprids smittan från patient till luft? Kan viruset sprida sig genom dörren? Det är några av de saker som vi söker svar på, säger Jakob Löndahl.
"Vore jätteviktigt"
Det är sannolikt att viruset kan spridas genom små partiklar i luften. Men vi vet inte mycket om hur partiklarna fungerar.
– Det har gjorts försök att spreja upp virus i labb och för att se om de kan överleva i luften, och det har visats att de klarar sig någon timme. Men bara för att det finns virus i luften betyder det inte att det smittar, säger Löndahl och utvecklar:
– Vi vet inte hur mycket viruspartiklar det finns i luften, hur mycket man behöver andas in för att bli sjuk, och hur stora partiklarna är.
TT: Har de luftburna partiklarnas storlek betydelse?
– Ja, både för hur långt de kan spridas i luften och hur lätt man andas in dem. Uppgifter om partiklarnas storlek vore jätteviktig information att ha, men svår att få fram.
Förbättra vården
Viruspartiklar kan alltså vara kvar i luften en stund. Men det betyder inte att den som andas in luften kommer att bli sjuk.
– Det kan mycket väl vara så att det är för lite viruspartiklar i luften för att vi ska bli sjuka av det, säger Jakob Löndahl.
Om forskarna får svar på hur partiklarna ser ut i luften och hur de sprider sig kan det både förbättra och förenkla arbetet inom vården.
– Som det ser ut nu kommer de täta andningsskydden inte att räcka. Vården av en enda patient kräver 50-60 ansiktsskydd per dag. Därför vore det värdefullt att veta när man måste ha andningsskydd och hur täta de då måste vara.
Väntar på tillstånd
Jakob Löndahl betonar flera gånger hur lite vi faktiskt vet om hur det nya coronaviruset fungerar.
– Det cirkulerar mycket idéer men det finns fortfarande väldigt lite vetenskaplig data, och det som finns håller inte alltid särskilt hög kvalité. Kunskapsbristen försvårar beslutsfattandet.
Just nu väntar forskarna på tillstånd för att få koppla ihop patientdata med resultaten från luftmätningarna, vilket skulle förbättra det vetenskapliga arbetet. Men även om de får alla tillstånd kommer det att dröja tills resultatet blir offentligt.
– Vi hoppas på att ha provsvar om några veckor. De ska analyseras, och det som sedan tar tid är den vetenskapliga granskningsprocessen. Den har snabbats upp för det här viruset men det kommer troligtvis att ta minst ett halvår innan vi kan presentera några säkra resultat, säger Löndahl.