– Man kanske inte behöver vaccinera hela barnpopulationen. Men vi vet ju att från tonåren, när man har gått igenom puberteten, så verkar man vara ungefär lika smittsam som en vuxen. Så det vore lämpligt att börja där, säger Petter Brodin, som forskar i immunologi vid Karolinska institutet och även arbetar som barnläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.
Han tror inte att smittspridningen kommer att hejdas tillräckligt mycket när alla vuxna har erbjudits vaccin, eftersom viruset nu sprids bland barn och ungdomar.
– Det handlar om att vi måste få ner smittan så mycket att inga nya varianter får chans att blossa upp, och då kan vi inte ha en fortsatt smittspridning bland alla under 18 år. Dessutom handlar det om att skydda barn från att bli svårt sjuka. För det händer, även om det är ovanligt, säger Brodin.
Endast riskgrupper
I dagsläget är det bara barn i olika riskgrupper ned till 16 års ålder, exempelvis olika former av kroniska luftvägsproblem, som omfattas av Folkhälsomyndighetens nationella plan för vaccination mot covid-19. Då är det Pifzers vaccin Comirnaty som gäller, eftersom det är det enda som har testats och godkänts ned till 16 års ålder.
Pfizer har nyligen genomfört studier på drygt 2 000 barn i åldrarna 12–15 år. Enligt de första, preliminära beskeden har inga oväntade eller allvarliga biverkningar upptäckts. Under onsdagen godkände Kanada att vaccinet får ges till barn från tolv års ålder, och många bedömare tror att USA snart gör likadant. Det har även kommit en begäran till den europeiska läkemedelsmyndigheten att utöka godkännandet för Pfizers vaccin ned till tolv års ålder.
TT: Kan man verkligen upptäckta ovanliga biverkningar genom att studera så pass få personer?
– Man måste tänka på att vi har vaccinerat flera miljoner vuxna vid det här laget, och skillnaden mellan unga vuxna och äldre tonåringar är inte jättestor. Så det går att extrapolera lite även från den gruppen. Men för att kunna säga något om ännu yngre barn krävs det självklart fortsatta studier, säger Petter Brodin.
Ta på allvar
TT: Vad säger du till dem som tänker på narkolepsifallen bland barn som vaccinerades mot svininfluensan 2009, och som oroar sig för att något liknande kan hända nu?
– Jag tycker att man ska ta det på fullaste allvar och man ska inte försöka vifta bort detta och säga att biverkningar inte kan förekomma. Det viktigaste är att presentera fakta, och fakta är att vi har vaccinerat otroligt många människor med de vaccin som finns nu i både Sverige och övriga världen, säger Petter Brodin.
– Så var det inte under svininfluensan, då var Sverige unikt i valet att vaccinera hela befolkningen. Så de vaccinen var ju inte testade på lika många människor. Nu har vi mycket mer kunskap, tillägger han.
Tittar på frågan
Anders Tegnell, statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten, säger till TT att de tittar på frågan. Men eftersom det än så länge varken finns ett godkänt vaccin för barn under 16 års ålder, eller tillräckligt mycket vaccin för att under den närmaste tiden prioritera barn före äldre personer som löper större risk att bli svårt sjuka, så kan det i vilket fall som helst inte bli aktuellt med allmän vaccination av barn förrän tidigast efter sommaren.
Dessutom är det inte tillräckligt utrett om barn verkligen smittar varandra tillräckligt effektivt för att viruset ska kunna hålla sig kvar då de vuxna är vaccinerade, påpekar han.
– Det vet vi inte än. Därför är det spännande att se hur det utvecklas i Israel och Storbritannien, som ligger långt framme med vaccinering. Utifrån de siffror vi har fått se hittills verkar även smittan bland barn minska ganska snabbt, säger Anders Tegnell.
Slutligen måste det vara helt klarlagt att vaccinet är tillräckligt säkert.
– Om man vaccinerar barn är det ju inte så mycket för deras egen skull, utan för att minska smittspridningen. Det tycker jag gör det till en etiskt mer komplicerad fråga. Även om vaccinet är väldigt säkert, har vi ju lärt oss att inget vaccin är helt hundra, och nyttan för barnen själva är förmodligen ganska marginell.