Den stora majoriteten ett- till femåringar går i förskola. Men gruppen nyanlända, liksom gruppen vars föräldrar är arbetslösa, deltar i mindre utsträckning.
Utredaren Lotta Edholm har arbetat fram förslag på hur fler av dessa barn kan bli del av förskolans verksamhet, och överlämnade sitt betänkande till utbildningsminister Anna Ekström (S) på måndagen.
I korthet går hennes förslag ut på att kommunerna ska bedriva uppsökande verksamhet, vika plats för tre- och fyraåringar som behöver förskola för att få träning i svenska före skolstart, samt att förskolan görs obligatorisk för femåringarna. I dag är det cirka 6 800 femåringar som inte går i förskola.
– I dag inträder skolplikten vid sex års ålder. Vi menar att den ska vara från fem års ålder, men att den ligger i förskolan och utifrån förskolans läroplan, sade Lotta Edholm vid en pressträff.
Januariavtalet
I åldersspannet tre till fem år är det cirka 22 000 barn som inte deltar i förskolans verksamhet (motsvarande sex procent). Hälften av dem har utländsk bakgrund, enligt Edholm som tidigare varit skolborgarråd (L) i Stockholm.
Obalansen är väl känd och regeringen, Centern och Liberalerna har i januariavtalet enats om att nyanländas barn "ska ha rätt till en obligatorisk språkförskola" från tre års ålder.
Den rätten innebär alltså, enligt förslaget, ett krav på alla huvudmän (kommuner och fristående förskolor) att ha en stående inbjudan och plats till dessa barn. Barnen ska ha varit i Sverige kortare tid än fem år eller att deras föräldrar varit kortare tid i Sverige än så.
– Det kan också röra sig om barn som har annat modersmål än svenska, men som behöver det för sin utveckling, eller barn som av en helt annan anledning kan behöva hjälp med språkutvecklingen, exempelvis barn där föräldern har psykisk ohälsa eller missbruk, säger Lotta Edholm.
Tar chansen?
Enligt Lotta Edholm berörs cirka 10 000 barn av erbjudandet om språkförskola.
– Hur många som tackar ja beror på hur kommunerna använder redskapet, om de verkligen tar chansen att övertyga föräldrarna om vikten av förskola, säger hon.
Så som förslaget är skrivet ligger alltså kravet på förskolorna ett erbjuda plats. Men att göra språkförskola obligatoriskt för en viss grupp elever kan krocka med diskrimineringslagstiftningen, enligt Edholm.
– Jag vill inte utesluta att det kommer att krävas så småningom, i alla fall om mina förslag inte ger effekt, säger hon.
Det kan finnas flera skäl till att nyanlända barn inte deltar i förskolans verksamhet. Det han handla om att nyanlända ofta flyttar mellan kommuner, att det är bristfällig information om förskolans uppdrag samt "traditionella könsroller".
– I en del kulturer är det självklart att mamman ska vara hemma med de små barnen. Exempelvis forskning från Norge visar detta, säger Edholm.
Personalbrist
Ett problem knutet till förskola för fler är bristen på kompetent personal. Enligt den senaste statistiken saknar 263 förskolor i landet behöriga förskollärare. Det saknas också personal med barnskötarkompetens. Lägst andel utbildad personal finns i de områden där de behövs mest, enligt Edholm som föreslår ett karriärsteg till förste förskollärare i behövande områden. En förste förskollärare ska vara berättigad till 10 000 kronor mer i månaden.
Lotta Edholm föreslår också en översyn av barnskötarutbildningen och förskollärarutbildningen, med syfte att förstärka kompetens i språk- och andraspråksutveckling.
De nya bestämmelserna är tänkta att träda i kraft höstterminen 2023.