Funktionsnedsatta drabbas i virusets spÄr

Coronaviruset slĂ„r sönder vardagen för mĂ„nga med funktionsnedsĂ€ttning. Besöksförbud och instĂ€llda dagaktiviteter drabbar de mest utsatta. –Det skapas en oro hos mĂ„nga som kan ta flera Ă„r att komma över, sĂ€ger Ulla Adolfsson, ordförande för Autism- och aspergerförbundet i Sverige.

"Det skapas en oro hos mÄnga som kan ta flera Är att komma över", sÀger Ulla Adolfsson, ordförande för Autism- och aspergerförbundet i Sverige.

"Det skapas en oro hos mÄnga som kan ta flera Är att komma över", sÀger Ulla Adolfsson, ordförande för Autism- och aspergerförbundet i Sverige.

Foto: Adam Ihse/TT

HÀlsa och sjukvÄrd2020-03-25 12:12

Ulla Adolfssons son Alfred Àr 39 Är och bor pÄ ett gruppboende i Torslanda. Hon kÀnner av egen erfarenhet till den oro som virusutbrottet skapar hos mÄnga med funktionsnedsÀttning och hos deras anhöriga.

– Jag som förĂ€lder mĂ„ste vara vĂ€linformerad om vad som hĂ€nder. Jag mĂ„ste hela tiden ha flera handlingsalternativ förberedda i huvudet, fler Ă€n vanligt, sĂ€ger hon.

Gruppboendet dÀr Alfred bor har under en period infört besöksförbud.

– Jag kunde inte hĂ€lsa pĂ„ honom under helgen som jag brukar. Men jag fick sĂ€ga till honom att jag inte hann, för han kĂ€nner inte till om corona. Och sĂ„ blir det sĂ„ lĂ€nge det inte direkt pĂ„verkar honom, sĂ€ger Ulla Adolfsson.

VĂ€rsta scenario

Ett vÀrsta scenario skulle vara om smittan kommer in pÄ gruppboendet. Ulla Adolfsson har frÄgat om planeringen pÄ sin sons boende och har fÄtt lugnande besked.

– DĂ„ skulle gruppboendet sĂ€ttas i karantĂ€n, men planen Ă€r att personalen skulle stanna pĂ„ boendet i karantĂ€nen, sĂ€ger hon.

MÄnga som bor i gruppboenden har ett stort behov av fasta rutiner. NÀr rutinerna rubbas, verksamhet stÀlls in och personal man kÀnner uteblir skapas oro.

– Det kan slĂ„ hĂ„rt för att det bryter rutiner som Ă€r grunden till trygghet för mĂ„nga med intellektuell funktionsnedsĂ€ttning, sĂ€ger Ulla Adolfsson.

Och ett besöksförbud pÄ boenden kan slÄ hÄrt.

– För mĂ„nga Ă€r det sĂ„ att plötsligt finns det inga sociala kontakter alls, sĂ€ger Eva Jansson, styrelseledamot i förbundets lokalavdelning i Uppsala.

– Det svĂ„raste Ă€r nĂ€r man ruckar pĂ„ rutinerna. Dessa personer Ă€r ofta vĂ€ldigt beroende av att förĂ€ldrar, kontaktpersoner, assistenter och ledsagare lĂ€gger upp en social tillvaro för dem. DĂ„ blir det extra jobbigt om det försvinner, sĂ€ger Eva Jansson.

Ekonomiska problem

För flera kan instÀlld dagverksamhet ocksÄ leda till ekonomiska problem dÄ den ersÀttning som betalas ut Àr knuten till att man deltar. Men det finns kommuner som beslutat att ersÀttningen ska betalas ut oavsett. Falkenberg Àr en av dem.

– Det Ă€r för att de med funktionshinder inte ska drabbas ekonomiskt av det som nu sker, sĂ€ger Daniel Johansson, socialchef i Falkenbergs kommun.

Virusutbrottet sÀtter ocksÄ press pÄ de olika bolag som Ätagit sig att stÄ för assistans enligt den sÄ kallade LSS-lagen.

Rekryterar för fullt

Anders Westgerd, Àr vd för GIL, Göteborgskooperativet för independent living, ett av de större assistansbolagen i Sverige.

– Det kommer att bli fler och lĂ€ngre sjukskrivningar. Vi vet att det kommer att bli en personalbrist, sĂ€ger Westgerd.

DÀrför rekryterar nu kooperativet personal för fullt.

– Vi mĂ„ste garantera vĂ„ra assistansberĂ€ttigade en personlig assistans sĂ„ att det kan leva sina liv. I vissa fall handlar det om att överleva.

– FunktionsnedsĂ€ttningen upphör ju inte bara för att vi har ont om personal. Vi har ett uppdrag och det mĂ„ste vi slutföra.

"Det kan slÄ hÄrt för att det bryter rutiner som Àr grunden till trygghet för mÄnga med intellektuell funktionsnedsÀttning", sÀger Ulla Adolfsson, ordförande för Autism- och aspergerförbundet i Sverige.
"Det kan slÄ hÄrt för att det bryter rutiner som Àr grunden till trygghet för mÄnga med intellektuell funktionsnedsÀttning", sÀger Ulla Adolfsson, ordförande för Autism- och aspergerförbundet i Sverige.
Fakta: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

LSS stÄr för "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade". Den infördes 1994.

Lagen omfattar tio olika typer av insatser, bland annat personlig assistans, ledsagarservice, avlösarservice i hemmet och bostad med sÀrskild service (sÄ kallade LSS-boenden).

Man skiljer pÄ tre olika typer av LSS-boenden.

+ Dels gruppbostÀder för personer med stora behov av tillsyn och omvÄrdnad dÀr det Àr nödvÀndigt att personal finns till hands dygnet runt.

+ Dels servicebostÀder med tillgÄng till gemensam service och en fast personalgrupp.

+ Dels sÀrskilt anpassade bostÀder dÀr en lÀgenhet anpassats för personens behov men dÀr ingen fast personal ingÄr.

Lagen gÀller för personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstÄnd och för personer med olika former av fysiska eller psykiska funktionsnedsÀttningar.

Det Ă€r huvudsakligen kommunen som har ansvar för att lagen följs. Lagen har under senare Ă„r varit mycket omdebatterad. Utredningen "Översyn av insatser enligt LSS" (SOU 2018:88) lades fram i januari 2019 bland annat med syfte att sĂ€tta en grĂ€ns för samhĂ€llets kostnader för insatserna. Utredningen föreslĂ„r att lagen ska justeras frĂ„n 1 januari 2022.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!