Vrinnevisjukhuset i Norrköping och Karolinska universitetssjukhuset i Solna startade tidigt upp varsin mottagning för att ta hand om personer som vårdats på sjukhus för covid-19 och som behöver hjälp att komma tillbaka efter sin sjukdom.
– Vi såg många röntgenbilder varje morgon med lungor som var väldigt inflammerade. Där och då tänkte jag att vi måste följa upp det här för att se vad som händer på sikt, berättar Judith Bruchfeld, infektionsläkare som arbetar vid Karolinska universitetssjukhusets covidmottagning.
Både i Norrköping och Stockholm handlade uppdraget från början om att ta hand om just dem som vårdats för covid på sjukhus. Men man såg ganska snabbt att det fanns ett mer omfattande behov av hjälp – från en helt annan grupp coviddrabbade.
– Vi hade inte förväntat oss att så många som inte legat på sjukhus skulle drabbas av långdragna symtom. Det är den gruppen som har ökat mest, säger Mirjam Schimanke, medicinskt ansvarig läkare vid mottagningen på Vrinnevisjukhuset.
Övervikt kvinnor
– De kräver mer rehabilitering än vi har förväntat oss. De har mer andningsbesvär än de som vårdats på sjukhus och vad det beror på vet vi inte, säger hon.
Förutom problem med andningen ser man även besvär som hjärntrötthet, hjärtklappning, smärta i bröstet och problem med smak och lukt hos dem som remitterats via primärvården.
– Jag såg bara framför mig att vi skulle följa dem som legat svårt sjuka på sjukhus. Vi fysioterapeuter/sjukgymnaster har aldrig jobbat på det sättet med den här typen av patientgrupp efter en infektion, säger Malin Nygren-Bonnier, som arbetar vid mottagningen i Solna.
Där ser man en viss övervikt av kvinnor, särskilt de i lite lägre ålder.
– Det är en något yngre grupp som ofta inte har andra sjukdomar och har varit ganska aktiva, berättar hon.
Även i Norrköping ser man samma tendens.
– De som skrivs ut från sjukhuset är framför allt män. Och de remisser som vi får från primärvården består av två tredjedelar kvinnor och en tredjedel män, säger Mirjam Schimanke.
Långsam återhämtning
För en del försvinner symtomen ett tag, men sedan kommer de tillbaka. De fluktuerande förloppet bland patienter var inte något man väntade sig. Besvären påverkar även olika delar av kroppen, något som skiljer sig från andra infektioner.
– Man kan exempelvis bli trött efter en infektion, det är relativt vanligt förekommande. Men covid-19 avviker, säger Judith Bruchfeld.
De patienter som kommer till mottagningarna i Norrköping och Solna har i vissa fall en lång väg tillbaka.
– Vissa patienter har inte gjort några framsteg alls. Men de flesta gör framsteg även om de är pyttesmå, säger Mirjam Schimanke och får medhåll från Karolinska.
– Vi ser att man blir bättre men det är en långsam återhämtning. Det går inte över en natt, absolut inte, säger Judith Bruchfeld.
Behöver förståelse
Sjukdomen är fortfarande ett relativt nytt mysterium för sjukvården att hantera, men kunskapen har ökat under månaderna som gått.
– Nu upplever vi att vi har den där kunskapen som gör att vi vågar ställa en diagnos om att det skulle kunna vara covid genom att titta på vad patienten har för symtom, hur länge man haft det och hur det började, säger Mirjam Schimanke.
Men mer kunskap behövs. Inte minst mer forskning.
– Vi behöver ta reda på vad symtomen beror på och förstår vi det så skulle vi förhoppningsvis kunna erbjuda botande behandling och erbjuda rehab som kan hjälpa patienter på bästa sätt, säger Judith Bruchfeld och tillägger:
– Många pratar om rehab, men det är heller inte så enkelt. Man måste också förstå vad det är som pågår, säger hon.