* När får jag ta vaccinet?
Det beror på vem du är. Ålder, riskfaktorer och vad du arbetar med avgör när du erbjuds att ta vaccinet.
I första fasen ges vaccinet till dem som bor på särskilda boenden för äldre eller som har hemtjänst, samt till personal som arbetar nära, eller vuxna som lever tillsammans med personer i denna riskgrupp.
Fas 2 inleds preliminärt i februari. Där kommer övriga över 70, vuxna som får insatser via LSS samt personal inom vård och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare erbjudas vaccinet.
I fas 3 kommer vaccinet erbjudas till övriga personer som är 18–69 år och tillhör en riskgrupp. I fas 4 kan vaccinet erbjudas till övriga vuxna som inte tillhör en riskgrupp. När dessa faser kommer att inledas är ännu oklart, men Sveriges vaccinsamordnare Rickard Bergström har tidigare sagt att hela Sveriges befolkning ska ha erbjudits vaccin fram till midsommar.
* Behöver den som redan haft covid-19 och har antikroppar vaccinera sig?
Folkhälsomyndigheten rekommenderar alla som har haft covid-19, även dem med antikroppar, att ta vaccinet. Så fort man tillfrisknat helt från sjukdomen kan man vaccineras.
– Ett skäl är att vi vet inte hur länge skyddet sitter kvar, säger Ali Mirazimi, professor och vaccinforskare vid Karolinska institutet.
* Varför får inte barn ta vaccinet?
De vaccin som godkänts är inte fullt utprövade på barn vilket gör att vaccination av barn inte erbjuds i nuläget.
– Man börjar sällan en vaccination på barn, innan man har mer data. Det andra skälet är att vi inte har sett att viruset gör barnen så sjuka, de blir i de flesta fall knappt sjuka alls eller väldigt milt sjuka, säger Ali Mirazimi.
Om ett barn riskerar att bli allvarligt sjuk av covid-19 kan barnets läkare göra en individuell bedömning, skriver Folkhälsomyndigheten.
* Om man inte vill ta vaccinet, kan man tacka nej då?
Ja. Alla vaccinationer är frivilliga i Sverige.
* Kan en arbetsgivare kräva att man vaccinerar sig?
Om man jobbar inom det offentliga så är svaret nej, en arbetsgivare kan inte tvinga en arbetstagare att ta vaccinet. I den svenska grundlagen står att ”varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp” , och dit hör vaccineringar.
Däremot kan arbetsgivare under vissa förutsättningar behöva göra förändringar i verksamheten för att förhindra att smitta sprids, skriver SKR.
I den privata sektorn är det däremot inte grundlagsskyddat att förhindra kroppsliga ingrepp. Där är det i stället god sed på arbetsmarknaden som gäller, enligt Petra Herzfeld Olsson, professor i arbetsrätt vid Stockholms universitet.
Då är det behoven för arbetsgivaren som ställs i relation till ingreppet. I det här fallet är det alltså ett väldigt stort ingrepp, har hon tidigare sagt till TT.
Däremot skulle arbetsgivare kunna tänkas kräva vaccinering inför anställning.
* Får jag välja själv vilken sorts vaccin jag vill ta?
Nej, det finns ingen möjlighet att välja, eftersom tillgången till vaccinerna är begränsad.
* Om man fått sina två doser, kan man börja leva som vanligt då?
– Du kommer inte att bli sjuk, med stor sannolikhet. Men att kunna leva som vanligt – vi får se hur spridningen i samhället utvecklar sig. Jag tror vi kommer att få leva med restriktioner och rekommendationer ett tag till, tills man ser att det har en påverkan i samhället, säger Ali Mirazimi.
Statsepidemiolog Anders Tegnell har sagt till TT att Folkhälsomyndigheten ska komma med riktlinjer, men att det först behövs mer data om hur skyddad man är av vaccinet.
* När kan man se en effekt?
– Man kan tänka sig att största delen av samhället ska vaccineras, så det kan ta ett tag. Förhoppningsvis efter sommaren, under hösten, går vi åt det hållet, säger Ali Mirazami.
* Kan man bli sjuk i covid-19 fast man har vaccinerat sig?
Den som tar vaccinet skapar ett skydd mot allvarlig sjukdom, men det är inte säkert att alla har ett heltäckande skydd. Men risken är alltså mindre att du blir allvarligt sjuk.
– Det Pfizer och Modernas vaccin visat är att det ger ett 95-procentigt skydd. Det betyder att i stort sett alla kan vara skyddade, så att de inte blir sjuka. Men man kan kanske fortfarande bli infekterad, och du kanske till och med sprider viruset, säger Ali Mirazimi.
* Kan man sprida smittan när man är vaccinerad?
Det är i nuläget oklart. De studier som gjorts på vaccinen visar hur de i olika grad skyddar mot sjukdom men man vet ännu inte om vaccinet också förhindrar att en person kan föra smittan vidare.
– Det som vi vet är att även om vi kanske sprider viruset sprids det inte på samma sätt, för du har inte lika mycket virus i kroppen och du kommer inte att utsöndra virus lika länge, säger Ali Mirazimi.
* Hjälper de vaccin vi nu har tillgång till mot de muterade varianterna som dyker upp?
– På den engelska virusvarianten finns data som indikerar att vaccinet kommer att fungera. De andra har vi inte sett några data om än. Det finns en viss möjlighet att de påverkar skyddet, att det blir lite mindre. Men vi är inte där än, det måste testas lite mer grundligt, säger Ali Mirazimi.
* Hur går arbetet med vaccinpass?
Flera turistländer inom EU hoppas på att ett slags vaccinpass eller vaccinintyg ska kunna införas för att få fart på resandet igen, och diskussioner kring detta pågår. Bland annat var frågan uppe på torsdagens webbtoppmöte mellan EU-ländernas ledare.
Men än så länge är alltså inget klart.
* I nuläget är två vaccin godkända i Sverige och EU, ett från Moderna och ett från Pfizer/Biontech. Vad skiljer dessa vaccin åt?
De båda vaccinen är baserade på samma teknik, och är snarlika. Den främsta skillnaden är att Modernas vaccin klarar varmare temperaturer. Modernas klarar förvaring i minus 20 grader, medan Pfizer/Biontechs vaccin kräver minus 70.
En tredje vaccinkandidat kommer från Astra Zeneca, men den är inte godkänd av EU ännu. Det är det första vaccinet som kan förvaras i vanlig kylskåpstemperatur.
* Är något vaccin effektivare än det andra?
– Modernas och Pfizers vaccin pekar åt samma håll, det finns ingen data som säger att det ena är bättre än det andra. De är extremt bra båda två, säger Ali Mirazim.
Astra Zenecas vaccin ser ut att ha en något lägre effekt, den har beräknats till i genomsnitt 70 procent.
* Hur lång tid tar det innan skyddet mot covid-19 byggs upp?
De vaccin som nu används i Sverige behöver ges i två doser, med tre eller fyra veckor emellan.
– Man börjar skapa ett visst skydd vid första dosen, som kanske är mätbart efter några veckor. Någon vecka efter andra dosen har data visat att man fått ett fullständigt skydd, säger Ali Mirazimi.
* Vilka biverkningar har vaccinet gett hittills?
Den 27 januari hade totalt 350 personer rapporterats fått misstänkta biverkningar efter vaccinering. Detta enligt Läkemedelsverket, som är den myndighet som sammanställer alla misstänkta biverkningsrapporter från sjukvård och privatpersoner.
Majoriteten av rapporterna, 230 stycken, räknas handla om icke allvarliga misstänkta biverkningar. Då handlar det exempelvis om lokala symtom vid injektionsstället, något som också är vanligt vid andra vaccin. 120 personer har rapporterats med allvarliga misstänkta biverkningar, en del av dem kända biverkningar som allergisk reaktion och akut ansiktsförlamning. En del misstänkta biverkningar klassas som okända, vilket betyder att det saknas bevisat samband mellan symptom och vaccin.
– Det som rapporteras hade vi förväntat oss, att det blir de vanliga biverkningarna som företagen själva rapporterat i sina kliniska tester. Sedan finns det några ofarliga men okända, det är sådana som företaget inte hade sett, men som inte är farliga, säger Ali Mirazimi.
25 personer har avlidit efter vaccinationstillfället.
– Vad vi vet är att de är gamla och kan ha en massa bakomliggande sjukdomar, så de är väldigt sköra. Och vi vet inte om de gått bort på grund av vaccinet, eller om de hade avlidit ändå. Men Läkemedelsverket utreder och ser de plötsligt en korrelation mellan vaccinet och de svåra biverkningarna, som dödsfall, kommer myndigheterna att ändra sina rekommendationer, säger Ali Mirazimi.
Men än så länge pekar inget åt det hållet, poängterar han.
* En del tänker att de ska avvakta med att ta vaccinet, och se hur det går med biverkningarna innan de bestämmer sig. Vad tänker du om den strategin?
– Det är ingen bra strategi. Man ska tänka på att i världen har flera miljoner vaccinerats och än så länge har vi inte fått några stora varningar, så på det sättet känns vaccinet väldigt tryggt. Sedan kan man alltid tala om biverkningar som eventuellt dyker upp efter några år. Det vet vi inte, för vi är inte där. Men sannolikheten för det är väldigt låg, för de flesta biverkningar brukar dyka upp vid vaccinationstillfället, säger Ali Mirazimi.
– Det är upp till var och en att välja, men utan vaccinet kommer vi inte att komma ut ur pandemin. Jag tror vaccinet är svaret, fortsätter han.
* Det här vaccinet gick både snabbt att ta fram och snabbt att godkänna. Betyder det att det gjordes undantag i processen?
– Jag skulle säga nej. Att vaccinet kom så väldigt fort handlar för det första om att vi visste exakt vilken del av viruset vi skulle använda för att göra vaccinet, något som baseras på många års forskning. Det andra skälet är att en massa företag faktiskt tog tag i detta, det brukar normalt inte heller hända. I och med att det är en pandemi av den här kalibern så öppnade dessutom i stort sett alla regeringar och bidragsgivare sina kassor, så resurser var det inte brist på.
– Företagen bakom vaccinen har gjort precis lika stora fas-studier som normalt krävs för att få ett vaccin godkänt, så de har inte tummat på någonting i själva säkerhetsdelen. Och de regulatoriska myndigheterna har i stort sett lagt allt annat åt sidan. Lägger du ihop den här kraftsamlingen är det förklaringen till att det gått snabbt, inte att man har hoppat över några steg.
* Vad talar för att det här vaccinet är säkrare än pandemrix, svininfluensavaccinet som ledde till att hundratals barn drabbades av narkolepsi?
Skillnaden är att pandemirix inte testades på samma sätt. Man ska tänka på att både Modernas och Pfizers vaccin baseras på samma koncept, som har testats på varsitt håll på tiotusentals människor. De hänger inte heller alls ihop med svininfluensavaccinet, det är två helt olika virus och vaccinen har tillverkats på två helt olika sätt.
*Om man vaccinerar sig när man är gravid eller ammar ett barn, kommer då barnet drabbas av biverkningar?
– Vi ser inga indikationer på att det skulle vara så. Det finns väldigt lite data, men flera studier pågår. Utifrån djurstudier finns inga indikationer på att det skulle ha negativ påverkan på graviditet eller foster. Vaccinatören behöver göra en individuell bedömning av gravida om nyttan överväger de möjliga riskerna med att vaccinera, säger Veronica Arthurson, enhetschef på Läkemedelsverket.
*En allvarlig biverkning av Pfizer/Biontech-vaccinet är akut ansiktsförlamning. Hur vanlig är den biverkningen, vad innebär det att den är allvarlig och är den permanent?
– Den är bedömd som en sällsynt biverkning. I den kliniska studien och bland majoriteten av de inrapporterade fallen har tillståndet gått tillbaka, alternativt blivit betydligt bättre. Allvarlighetsbedömningen görs av rapportören och det är en bred definition, till exempel kan det ha varit att ansiktsförlamningen lett till sjukhusvård, säger säger Veronica Arthurson.
*Löper man större risk för biverkningar om man vaccinerar sig när man samtidigt tar andra läkemedel?
– Det är inget som vi känner till i nuläget. Jag tycker att man ska prata med sin behandlande läkemedel om man har funderingar, säger säger Veronica Arthurson.