Hon hjälper kvinnor med förlossningsskador

Efter att själv ha drabbats av en svår förlossningsskada valde Mia Fernando att byta yrkesinriktning. Numera möter hon dagligen kvinnor som behöver hjälp med skadade muskler i bäckenbotten efter att ha fött barn.

Fysioterapeut Mia Fernando jobbar bland annat med patienter med förlossningsskador. Här fotograferad på mottagningen där hon jobbar.

Fysioterapeut Mia Fernando jobbar bland annat med patienter med förlossningsskador. Här fotograferad på mottagningen där hon jobbar.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Hälsa och sjukvård2021-04-06 06:01

"Något är fel med mitt bäckenbotten", "jag saknar stöd", "det känns som ett hål rakt igenom" – så beskriver kvinnor problemen med bäckenbotten för fysioterapeuten Mia Fernando.

Hon är sedan ett antal år tillbaka speciellt inriktad på gynekologi, obstetrik och urologi och träffar kvinnor med olika typer av gynekologiska besvär. Till dem hör gruppen kvinnor som efter förlossning drabbats av problem med levatormuskulaturen – en skada som Mia Fernando omgående blev bekant med efter det att hon bytt yrkesinriktning.

– Forskningsmässigt är det här en relativt ny skada, berättar hon.

Lindra med träning

Kvinnorna hon möter har drabbats av en muskelskada som inte går att laga – en viss grad av kronisk funktionsnedsättning i bäckenbotten, menar hon.

– Det jag försöker göra är att hitta alla muskler som rimligen kan tänkas kompensera för det här och så stärker man upp dem, säger Mia Fernando och fortsätter:

– Och sedan handlar det om att hantera symtom. Jag tänker att jag alltid utgår från att höja livskvaliteten och sortera i de symtom som finns. Någon total lindring går inte att lova.

Rent konkret kan det exempelvis handla om bäckenbottenträning i form knipövningar.

– Men ibland kan man inte göra det för att resten av muskeln är så krampande. Då är det försiktig och doserad vanlig träning som rumpträning, benträning eller magträning som gäller. Jag brukar säga till mina patienter att alla muskler som fäster in mot bäckenet är de vi försöker få med.

Vissa kvinnor hon möter har fått skador på musklerna både på höger och vänster sida, andra bara på ena sidan.

– Har man en skada på ena sidan så blir oftast den hela sidan jättespänd och försöker krampaktigt kompensera för den trasiga. Då måste man arbeta med att jobba bort den överspändheten, berättar Mia Fernando.

Komplicerade muskler

Precis som mycket annat med kroppen är resultatet av behandlingen däremot väldigt individuellt. Det beror dels på hur svår skadan är.

– Har man en jättestor skada på båda sidorna så finns det inga andra muskler som kan kompensera för det. Det är ett jättestort problem, säger hon och fortsätter:

– Men vissa gånger kan jag få en remiss där det står att det är en stor skada och tänker att här kommer jag inte hitta något knip, men så finns det ändå muskler som kan kompensera. Kroppen är både fantastisk och svår.

Enligt Mia Fernando har ingen forskning hittills haft några fantastiska resultat kring hur man ska laga de här musklerna på ett bra sätt och därför är det viktigt att jobba med grundläggande vård och omsorg för den här typen av skador för att lindra besvären hos drabbade kvinnor.

– Vi vet inte exakt hur man kan förebygga det här. När det gäller exempelvis en sfinkterskada vet man hur man kan optimera en förlossning för att minska risken för en skada. Men vi vet inte vad som gäller för levatorskador och man tror att det är en av fem kvinnor med vaginalförlossning som får en skada. Det är jättemånga.

Möter dagligen kvinnor

En skada på levatormuskulaturen är dessutom inte helt okomplicerad, delvis på grund av var den sitter.

– Det är otroligt många nerver man inte vill förstöra med en operation. Levator saknar även sena och är en muskel ändå in till benet. Därför kan man inte sy i den med lätthet, säger Mia Fernando.

Hon betonar att det är viktigt som vårdgivare att verkligen lyssna på kvinnor som upplever att de har problem då levatormuskulaturen fortfarande lätt hamnar i skymundan.

– Det är inte en skada som syns, som exempelvis en förlossningsbristning grad 1–4. Eftersom man inte kan se det eller se det i journalen så måste man ändå utgå från att individen har rätt om sin kropp.

På frågan om hon möter många kvinnor med den här typen av besvär svarar Mia Fernando:

– Ja, flera varje dag.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!