Bomullskompresser som personer infekterade med covid-19 strukit mot huden har blivit hårdvaluta. De hålls nedkylda i frysar i en låst hundträningslokal i Fullerö utanför Uppsala. För att inte riskera smittspridning släpps endast teamet som består av åtta hundar och deras förare in. Tillsammans befinner de sig mitt i ett projekt som de hoppas ska ge Sverige ett snabbt, enkelt och smärtfritt sätt att undersöka om personer är smittade av covid-19.
– Vi börjar med att sätta upp det som kallas urvalsbana, vi tar ut prover ur frysen, lägger i behållare och skruvar fast i banan, säger Johanna Strandh, delägare och ansvarig hundtränare på Hundhjälpen Uppland.
1 400 prov
Bakom trattformade behållare i rostfritt material gömmer sig provrören med bomullskompresser som strukits mot huden. I raden av trattar som en schäfertik sticker nosen i finns ett prov från en smittad, ett prov från en frisk, en behållare som är tom, en ren bomullskompress och en handske som proverna hanteras med.
– Hunden behöver lära sig att diskriminera bort den doften för att välja den smittade och markera, säger Johanna Strandh.
Att markera innebär i de blivande covidhundarnas fall att frysa i sin position, med nosen i tratten. Då väntar den efterlängtade belöningen – några tuggor torrfoder.
Varje prov och hundens reaktion dokumenteras i en databas och så filmas hundarnas agerande. Ungefär 1 400 vändor på urvalsbanan krävs för att hunden ska öva upp säkerheten. Träningen beräknas ta tre månader.
– Vi hoppas att hundarna kan komma ut och göra en samhällstjänst för att hjälpa till på ett snabbt och icke-invasivt sätt. Hunden doftar på kompressen som människan strukit mot halsen, de behöver inte komma i kontakt och det är inte obehagligt. Vi ser att det är ett sätt för samhället att hålla öppet eller att öppna, säger Johanna Strandh.
Skadade slemhinnor
Hon nämner teatrar, stora arbetsplatser och flygplatser. Men även gränspendlare som i dag måste testa sig så ofta att deras slemhinnor i näsan skadats. Gränsövergångar kräver dock samarbeten med myndigheter och sådana initiativ finns inte i dag. Däremot har de två hundföretagen fått förfrågningar från andra aktörer som vill kunna öppna upp. Vilka branscher det gäller vill hon inte säga ännu.
Hundarnas examensprov blir ett blindtest i augusti där varken hund eller hundförare vet vilka doftprover som kommer från en smittad person. Då gäller de att frysa med nosen i rätt tratt.
Vilken det är vet Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet, som leder den vetenskapliga studien av projektet. I andra länder gjordes studier redan förra året och Finland, Libanon och Förenade arabemiraten använder covidhundar på flygplatser. Hundarna visade sig kunna nosa sig till smitta flera dagar tidigare än infektionen konstaterades vid provtagning, enligt en artikel i tidskriften Nature.
– Det som finns publicerat visar absolut att hundarna har förmågan och att det finns en doft som är specifik för covid-19, säger Tove Fall.
Avdunstade molekyler
Exakt vad hundarna känner doften av har forskningen inte kommit fram till. Men många tror att virussjukdomar får kroppen att släppa ifrån sig molekyler som avdunstar och skapar dofter som hundar kan uppfatta, enligt artikeln i Nature.
Tove Fall ser viss osäkerhet i de tidigare studierna eftersom blindtesterna inte innehållit tillräckligt många prover och det är oklart hur hundarna reagerar på doftprover från personer som haft antikroppar eller vaccinerats.
Hur tillförlitliga de svenska hundarna är återstår att se vid blindtestet. Förhoppning är att hundarna markerar för ofta snarare än för sällan.
– Om det är 100 personer i en kö och så markerar den fem men bara tre var sjuka på riktigt, då kanske man får stå ut med att det blir några extra som måste ta pcr-test. Men markerar de bara en av tre som är sjuka så är det ett större problem, säger hon.
Nu minskar smittspridningen i Uppsala – tack och lov – men det försvårar insamlingen av positiva doftprover till hundarnas träning. Mellan fem och tio procent av testerna är positiva, enligt Mats Martinell som är medicinsk rådgivare vid region Uppsalas provtagningsenhet och ansvarig för att förse hundtränarna med prover.
Tätbefolkade platser
Han ser framför allt att covidhundar kan göra skillnad i fattiga länder och på tätbefolkade platser med låg testkapacitet, flyktingläger till exempel. Sverige har hög testkapacitet och därmed mindre behov av covidhundar, anser han. Dessutom är det vetenskapliga stödet för att upptäcka covid-19-infektion starkare för pcr-tester och snabbtester än för covidhundarna.
– I sjukvården måste vi förlita oss på de metoder som har stor vetenskaplig tillförlitlighet. Enligt lag ska vi använda oss av bästa möjliga evidens, säger han.
För bara ett år sedan var Sveriges testkapacitet långt ifrån så stor som nu. Redan i april 2020 hade Hundhjälpen i Uppland kommit på idén. Universitet och Folkhälsomyndigheten tillfrågades om att använda hundar för att bekämpa pandemin. Då var ingen intresserad. Först i augusti-september fick bolaget napp.
– Får man det snabbt på rull kan det vara bra om vi får en ny pandemi. Tidigt i en pandemi innan testkit har validerats kan det vara användbart, säger Mats Martinell i Region Uppsala, en av dem som till slut nappade på idén.
