Folkhälsomyndigheten har uppdaterat rekommendationerna om skyddsåtgärder vid behandling av covid-19-patienter, utifrån det underlag som kommit från Världshälsoorganisationen (WHO). De nya riktlinjerna är mer allmänna än tidigare och undviker att nämna specifik utrustning.
– Vi pratade tidigare om man skulle använda armskydd och liknande. Det gör vi inte längre, utan nu lägger vi oss på en mer övergripande nivå och gör det tydligt att det här kan regionerna utgå från, och sedan får de ta fram egna detaljrekommendationer, säger Tegnell.
Regioner får utarbeta detaljerna
Anders Tegnell håller inte med om att det hade varit enklare för regionerna med tydligare riktlinjer.
– Nej, egentligen inte, för nu kan de själva jobba vidare utifrån de här, och de får en bättre uppstart för sina diskussioner med arbetstagarna därute, säger han.
TT: Hur ser ni på frågan om att jobba i kortärmat och utan munskydd?
– Vi ser inte alls på den frågan, utan vi har tagit fram det här och sedan får man själv utarbeta de detaljerade rekommendationerna i varje region, säger Tegnell.
Regionerna har tillsammans diskuterat kraven på skyddsutrustning. Munskydd behövs inte alltid, och inte heller heltäckande kläder annat än i speciella fall, enligt de 21 regionerna som höll möte i fredags.
Namninsamling
Frågan om skyddsutrustning har orsakat ramaskri. Snabbt har en Facebookgrupp bildats bland vårdpersonal, som fått nära 30 000 medlemmar på bara ett par dagar.
– Vi satt och diskuterade i lördags, och bestämde oss för att göra ett nationellt upprop, berättar Ann-Jasmin Wikström, ambulanssjuksköterska i Älvsbyn.
– Vi strider för förkläden, andningsskydd, visir och handskar. Det är basal skyddsutrustning.
Pouria Farsani, ST-läkare på Södersjukhuset i Stockholm, tog i lördags kväll initiativ till en namninsamling mot de ändrade kraven. På måndagsförmiddagen hade 4 600 personer skrivit under.
– Det här sammanfaller med en generell brist på skyddsmaterial, och det orsakar oro, säger han.
Vad som ska hända med namnlistan är inte bestämt ännu, förklarar han. Men syftet är att visa vårdpersonalens syn på skyddsbehovet.
– Som arbetstagare tycker jag att det är bättre att gå ut öppet om det är brist på utrustning som ligger bakom detta. Då kan vi bli mer innovativa för att hitta skyddsutrustning, säger Farsani.
Tillgång får inte styra
Heidi Stensmyren, ordförande i Läkareförbundet, vill att reglerna kring skydd och säkerhet ska präglas av en försiktighetsprincip, och också vara mycket tydliga. Som det är nu skapar olika och ändrade regler oro och otydlighet, förklarar hon. Riktlinjerna får absolut inte utformas utifrån tillgången på skyddsutrustning.
– Personalen är fantastisk säger regionerna, och det är trevligt att höra. Men det behöver också uttryckas genom att arbetsgivarna säkerställer att personalen har adekvat skyddsutrustning, säger Heidi Stensmyren.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) hänvisar till Folkhälsomyndigheten. Det är den som utfärdar rekommendationer, inte SKR, förklarar Emma Spak, sektionschef för hälso- och sjukvård på SKR.
– Vi ger inga rekommendationer om skydd. Det är Folkhälsomyndighetens sak, säger hon till TT.