Immunitet antagligen inte mer än ett år

En eventuell immunitet mot det nya coronaviruset varar antagligen inte mer än något år. Så är det nämligen för de andra coronavirus som bara orsakar vanliga förkylningar, visar ny forskning.

Sars-cov-2 är ett coronavirus, en virusfamilj med minst sju kända virus var av fyra inte orsakar mer än en vanlig förkylning.

Sars-cov-2 är ett coronavirus, en virusfamilj med minst sju kända virus var av fyra inte orsakar mer än en vanlig förkylning.

Foto: NIAID/AP/TT

Hälsa och sjukvård2020-09-15 06:25

En nyckelfråga under hela pandemin har varit och är hur länge en eventuell immunitet varar. Det vill säga hur länge en person som har haft sjukdomen kan vara säker på att inte smittas och bli sjuk på nytt.

Den forskning som hittills har presenterats har inte kunnat ge något bra svar. Detta samtidigt som det kommit rapporter om personer som har infekterats och blivit sjuka av det nya coronaviruset en andra gång. Trots det är den allmänna bilden fortfarande att en immunitet borde vara åtminstone pandemin ut, något statsepidemiologen Anders Tegnell tidigare sagt, även om han – lika lite som någon annan – egentligen vet hur det ligger till med den saken.

Förkylningsvirus

För att ta reda på mer har nederländska forskare analyserat prover som samlats in från tio friska försökspersoner under 35 års tid. För utöver sars-cov-2, det virus som nu cirkulerar i alla världsdelar och som orsakar covid-19, finns minst ytterligare sex humana coronavirus av vilka fyra stycken inte resulterar i mer än en vanlig förkylning.

I 513 serumprover som har samlats in från försökspersonerna genom årens lopp mätte forskarna förekomsten av antikroppar mot ett speciellt protein som är specifikt för coronavirus. Om mängden antikroppar hade ökat mellan två prov tolkade forskarna detta som ett tecken på en återinfektion, eftersom det inte finns något annat som kan förklara varför antikropparna plötsligt ökade i antal från ett prov till ett annat.

Liknande sätt

Resultatet, som nu presenteras i tidskriften Nature, visar att antalet infektioner per patient var mellan tre och 17, samtidigt som tiden mellan återinfektionerna varierade mellan sex och 105 månader. Allt ifrån ett halvår till drygt åtta år, alltså. Men de flesta återinfektioner syntes redan efter ett år. De prover som hade samlats in under sommarmånaderna hade minst antal infektioner, oavsett vilket coronavirus som undersöktes, vilket tyder på att det finns en säsongsvariation. Det vill säga att dessa virus är som mest aktiva under vinterhalvåret. Åtminstone i länder med tempererat klimat, som Nederländerna (och Sverige).

Eftersom återinfektioner är vanligt förekommande för alla fyra cirkulerande coronavirus, tror forskarna att samma sak även gäller för sars-cov-2. Större studier behövs, men antagligen – skriver forskarna – uppför sig alla humana coronavirus på ett snarlikt sätt, åtminstone när det kommer till att orsaka en andra infektion.

Fakta: Många virusfamiljer

Det finns många olika virusfamiljer. Coronavirus är en med sju kända virustyper. Förutom det nu aktuella viruset kan sars, mers och fyra-fem till i coronafamiljen smitta människor. De fyra- fem andra coronavirustyperna ger dock bara vanliga luftvägsinfektioner.

Men virus förändras hela tiden, och i en rätt beskedlig virusfamilj kan plötsligt genetiska förändringar, mutationer, uppstå. Nya virus hittas också.

Källa: Umeå universitet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!