Sjukvården har varit hårt ansträngd under vårens coronaepidemi och tiotusentals operationer har ställts in. Ett antal av dessa rör transplantationer av livsviktiga organ.

Totalt har antalet organdonatorer minskat med 21 procent under våren, jämfört med medelvärdet för samma period de tre föregående åren, enligt Svensk transplantationsförening.

– För mig är det överraskande att nedgången är så pass stor. Vi ser en nedgång inom framför allt thorax med nästan 50 procent, säger Johan Nilsson, som även är ordförande i transplantationsföreningen.

Lungtransplanterade har minskat med 58 procent och hjärttransplanterade med 38 procent. Njurtransplanterade har minskat med 30 procent, medan levertransplanterade har minskat med 10 procent.

– Jag kan bara spekulera, men en trolig förklaring är att situationen inom intensivvården varit ansträngd under pandemin. Man har inte haft tillgång till den resurs som krävs vilket kan göra att man valt bort potentiella donatorer, säger Johan Nilsson.

Prioriterades ned

Totalt transplanterades 812 organ i Sverige förra året, enligt den ideella föreningen Mer organdonation (Mod). Organ kan tas både från levande och avlidna givare.

Vad gäller avlidna givare är vård i respirator på intensivvårdsavdelning nästan alltid en förutsättning för att organen ska kunna tas tillvara. Men under våren har pressen på intensivvården varit enorm.

– Det gjorde att tillgänglig kapacitet för att också klara av att hantera organdonation och ta hand om organdonatorer på normalt sett sannolikt prioriterades ned, säger Lars Wennberg, läkare på transplantationskliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

– Rätt eller fel, det vet inte jag. Olyckligt naturligtvis, men det var så det blev i en svår situation, säger han.

Att antalet "vanliga" intensivvårdsplatser, där potentiella organdonatorer vårdas, har minskat under epidemin kan också vara en faktor i sammanhanget, tror professor Johan Nilsson.

– Där man utökat iva-platser har det varit renodlat för covid-patienter. Man har i princip inte utökat andra iva-platser. Vi på thorax-iva har snarare fått färre platser, eftersom man flyttat den allmänna kirurgin dit för att även cancerkirurgin ska kunna bedrivas, säger han.

Ökad risk avlida

Redan före coronaepidemin var det brist på organ i Sverige. I april fanns det ett totalt behov av 859 organ.

Att donatorerna har blivit färre kan få allvarliga konsekvenser för de som väntar på organ.

– Att en transplantation får vänta, det är klart att det påverkar. Framför allt för thorax-patienter är det redan normalt sett svårare att hitta matchande organ. En längre väntetid innebär en ökad risk att avlida på väntelistan, säger Johan Nilsson.

Väntetiden är i sig också en riskfaktor som ökar risken för allvarliga komplikationer.

– Alla organdonationer räddar ju liv och förbättrar livskvalitet på sikt, säger Lars Wennberg.

Nu kämpar vården för att komma tillbaka till ett normalläge, men det finns också en oro inför sommaren och hösten.

– Vi väntar fortfarande på en återgång till normalläge när det gäller organtransplantationer från avlidna donatorer. Där vet vi ännu inte exakt hur det ligger till. Vi har ännu inte haft särskilt många donatorer här, säger Lars Wennberg.

Inte förlora fler

– Om epidemin och de effekter den haft på intensivvården kommer att fortsätta även i sommar och i höst, det vet vi väldigt lite om just nu. Blir det här långvarigt – att organdonatorer inte kan prioriteras inom intensivvården – då är det ett riktigt problem.

Nu gäller det att minimera effekterna så gott det går, säger han.

TT: Hur ska ni plocka upp det ni har förlorat?

– Jag vet inte om det går när det gäller avlidna donatorer, de finns ju där och då i nuet. Utan det gäller att se till att inte förlorar fler än vi redan gjort.