Trots att fler än 17 400 människor dött av coronaviruset i Storbritannien, har antalet dödsfall minskat flera dagar i sträck. Utifrån hur antalet dödsfall har förändrats över tid och det faktum att det tar cirka tre veckor från smittoillfället till dess att man dör, har Carl Heneghan, professor i evidensbaserad medicin vid Oxford University, räknat ut att smittspridningen i Storbritannien nådde sin topp för en dryg månad sedan, cirka en vecka före samhället stängde ner helt genom en så kallad "lockdown" den 23 mars.

– Antalet dödsfall var som flest den 8 april. Sedan är det bara att räkna 21 dagar bakåt, för att förstå när smittspridningen var som störst, vilket var precis före vi stängde ner, säger Carl Heneghan till MailOnline.

Kalla svenskar

Enligt honom införde politikerna felaktigt de drakoniska åtgärderna efter att ha lyssnat till vetenskapliga rådgivare som ständigt har haft fel. Samtidigt hyllar han Sveriges sätt att hantera smittspridningen.

– Om du tittar på Sverige så har de, trots vass kritik, hållit huvudet kallt och inte fått något domedagsscenario. Tvärtemot har vår regering gjort allting fel, säger Carl Heneghan.

Uppgifter från Royal College visar att antalet personer med influensaliknande symtom minskade med hälften efter den 16 mars då myndigheterna uppmanade människor att hålla avstånd och att tvätta händerna, något Carl Heneghan menar tyder på att frivilliga åtgärder hade räckt och att en fullskalig "lockdown" aldrig var nödvändig. Liknande effekter på både vinterkräksjuka och influensa har även setts i Sverige efter det att myndigheten införde sina rekommendationer.

Tveksam rapport

Storbritannien hade till en början en liknande strategi för att möta smittan som Sverige. Men efter en rapport från Imperial College London, som visade att upptill 250 000 britter kunde komma att dö med denna strategi, vände britterna 180 grader och stängde ner samhället.

Sedan dess har rapporten kritiserats. Dels för att åtgärderna baserades på en rapport som inte var vetenskapligt granskad och publicerad, dels för att den överdrev faran med viruset. Den tidigare statsepidemiologen Johan Giesecke har sagt att ingen annan vetenskaplig publikation har fått så djupgående konsekvenser för så många.