– I flera fall har inte regeringen agerat tillräckligt skyndsamt. Man har dröjt med att påbörja förberedelser för alltifrån besöksförbud, att det kom sent, till testning och smittspårning. Där hade man kunnat påbörja storskalig testning betydligt tidigare om man hade agerat mer skyndsamt, säger Karin Enström till TT.
– Tittar man på de brister som KU pekar på finns ett antal exempel på att man inte fattat rätt beslut vid rätt tidpunkt och inte påbörjat arbetet tillräckligt skyndsamt.
Inte omfattande
Socialminister Lena Hallengren (S) säger att hon och regeringen noga kommer att gå igenom de många sidorna från KU. Men det första intrycket är:
– Jag ser inte någon omfattande konstitutionell kritik.
– Men det finns beskrivningar av saker som hade kunnat hanterats annorlunda, och där man hade kunnat hitta tydlighet snabbare, säger Hallengren till TT.
Hon nämner att det hade varit bra om testningen hade kommit i gång snabbare. Men det har inte varit så att regeringen har suttit och hållit på lösningar i stället för att ta beslut om dem och genomföra dem.
Enligt KU är det tydligt att oklarheterna i ansvarsfrågan och i frågan om ersättning för utökad testverksamhet bidrog till att testningen inte ökade i förväntad takt. Med en robust överenskommelse, som dröjde till juni, om ansvar och pengar hade testning i stor skala kommit i gång tidigare.
För lång tid
Regeringen väntade för länge med att lägga fram ett förslag på pandemilag, enligt KU. Det gjorde att riksdagens utskott och Lagrådet fick mycket kort tid på sig för att behandla det komplexa och långtgående lagförslaget.
Regeringen borde ha väglett och styrt mer när det gäller besöksförbud på äldreboendena, anser KU. Och fler synpunkter om förbudet borde ha tagits in när det förlängdes. Konsekvenserna för anhöriga och boende av förbudet borde har utretts tidigare än vad som skedde.
Samtidigt säger KU att regeringen borde ha agerat mer aktivt när det stod klart att de åtgärder som infördes tidigt mot smittspridning på boendena var otillräckliga.
Oklar ansvarsfördelning
Regeringen brast i styrning när det gällde att säkra tillgång på munskydd, masker och annan skyddsutrustning i vården. Det blev oklart vem som skulle köpa in produkter till kommuner och regioner. Flera leverantörer av sjukvårdsmateriel uppfattade det som att de endast skulle sälja till Socialstyrelsen, medan myndigheten själv enbart såg sig som ett komplement.
Och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) fick uppdraget att analysera behovet av skyddsutrustning utanför vården för sent, anser KU.
Enigt utskott
När det gäller regeringens beslut om att införa deltagargränser för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar anser utskottet att det innebar betydande inskränkningar i grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Sådana beslut måste omprövas regelbundet, vilket inte skedde på ett tillfredsställande sätt. Uppdraget till Folkhälsomyndigheten om det borde ha kommit tidigare.
Utskottet är enigt i sin kritik vad gäller pandemihanteringen, men Socialdemokraternas ledamot Hans Ekström säger att den stora merparten av arbetet har fungerat väl.
– Men samtidigt är det uppenbart att Sverige i alla delar inte varit tillräckligt rustat innan, säger han.
Det kan enligt honom vara hög tid att se över vem som ska peka med hela handen när civila krislägen uppstår. Då kan oklarheter om vem som har ansvaret för att saker blir gjorda i kris försvinna.
Moderatledaren Ulf Kristersson anser dock att det är klart var ansvaret ligger.
"Regeringen har inte tagit sitt fulla ansvar under pandemin. Det står bortom alla rimliga tvivel", skriver Kristersson i sociala medier.
