Det är Skolverket som försökt få en ögonblicksbild av hur stor frånvaron i grund- och gymnasieskola var veckan efter påsk, det vill säga 20–24 april. Myndigheten har sammanställt uppgifter från 39 huvudmän, däribland de befolkningsmässigt största kommunerna i varje region samt en handfull fristående skolhuvudmän. Huvudmännen har tillsammans en tredjedel av landets grundskoleelever och en lika stor andel av gymnasieeleverna.
– Vi ser att resultaten är intressanta. Det fanns en ökning av frånvaron i grundskolan, men inte en kraftig sådan. I gymnasieskolan finns en viss minskning av frånvaron, summerar Anna Castberg, enhetschef vid Skolverket.
Ett par till
Grundskolans frånvaro var cirka 35 procent högre den aktuella veckan jämfört med i fjol. Eller annorlunda uttryckt: Om det är tre–fyra elever per klass frånvarande i vanliga fall var det ytterligare en eller två elever frånvarande denna vecka.
I gymnasieskolan – som ju gått över till distansundervisning – var frånvaron i stället cirka 20 procent lägre. En möjlig förklaring är att eleverna kan koppla upp sig och delta i undervisningen, även om de känner sig lite krassliga.
Lärarnas frånvaro följer elevernas ganska nära. Bland grundskolans lärare var frånvaron cirka 40 procent högre, medan den var i stort sett oförändrad bland gymnasielärarna jämfört med april i fjol.
Följs överallt
Nedbrutet på huvudmannanivå märks stora variationer i frånvaron. Men den var generellt inte högre i de regioner som haft flest fall av covid-19.
– Ett skäl kan vara att Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att stanna hemma vid lindriga symptom följs på samma sätt i hela landet, säger Anna Castberg.
Undersökningen ger inte svar på hur länge eleverna är borta från undervisningen, eller hur frånvaron påverkar studieresultaten.
– Det har vi inte kunnat mäta i denna undersökning. Här visar vi hur det såg ut i Sverige i slutet av april och indikationen är att frånvaron var högre i början av coronautbrottet. Men inom myndigheten analyserar vi nu vilka längre studier om coronavirusets påverkan på skolväsendet som kan vara mest relevanta, säger Anna Castberg.