Lägsta folkökningen på 15 år under pandemin

Coronapandemin har redan lämnat avtryck på Sveriges befolkningssiffror. Hittills är årets folkökning den lägsta på 15 år. Dessutom väljer fler att flytta från storstäderna.

Hittills är årets folkökning i Sverige den lägsta på 15 år. Arkivbild.

Hittills är årets folkökning i Sverige den lägsta på 15 år. Arkivbild.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Hälsa och sjukvård2020-08-19 12:15

Antalet folkbokförda personer i Sverige ligger i dag på över 10,3 miljoner. Vid halvårsskiftet i år hade landets befolkning ökat med 24 801 personer, i fjol låg samma siffra på 51 004 personer, enligt statistik från Statistiska centralbyrån (SCB).

– Det är den lägsta folkökningen för årets första sex månader sedan 2005, säger Tomas Johansson, befolkningsstatistiker på SCB.

Folkökningen var som vanligt störst i de tre storstadskommunerna, Stockholm, Göteborg och Malmö. Men till skillnad från tidigare år är det nu fler som flyttade från än till både Stockholm och Göteborg.

"Storstäderna inte magneter"

Stockholms kommuns flyttnetto var minus 1 703 personer, Göteborg minus 109 personer. Malmö hade däremot ett positivt flyttnetto på 502 personer.

– Storstäderna är inte de magneter som de brukar vara. Det är väldigt ovanligt att Stockholm inte drar flest personer, det är sällan man ser en minskning över ett helt kvartal där, säger Tomas Johansson.

Han tror att invandringen haft störst påverkan på inflyttningen till Stockholm. Invandringen till Sverige uppgick under det första halvåret till 36 058 personer, vilket är det lägsta antalet sedan 2005.

– Det handlar främst om invandring från andra länder. På många håll har ju gränserna varit stängda och vi ser en tydlig förändring med en kraftig minskning av invandring under det här halvåret, säger Tomas Johansson.

Ett halverat födelseöverskott

Under årets första sex månader har också fler personer avlidit än tidigare år. Det första halvåret i år dog 51 405 personer i Sverige. Det är det högsta antalet dödsfall för årets sex första månader sedan 1869, då 55 431 personer dog.

Det är även 4 633 dödsfall fler än genomsnittet för åren 2015–2019. De nivåer som är högre än snittet under dessa år klassas som överdödlighet och under det första halvåret 2020 var överdödligheten tio procent.

Det höga antalet dödsfall i kombination med något färre födda under årets första sex månader ledde till ett halverat födelseöverskott, jämfört med samma period 2019.

Huruvida coronapandemin har påverkat antalet barn som föds i Sverige är ännu för tidigt att säga.

– De barn som fötts under det här året och som är med i vår statistik blev till redan 2019, så om coronaviruset påverkat antalet barn som föds i Sverige ser vi först om några månader, säger Tomas Johansson.

Fakta: Folkökning och överdödlighet

Undersökningen av Statistiska centralbyrån (SCB) är gjord från 31 december 2019 till 30 juni 2020.

I undersökningen definieras överdödligheten som antalet döda i förhållande till genomsnittliga antalet döda motsvarande period den närmast föregående femårsperioden.

Valet av jämförelseperiod beror på att ålders- och könssammansättningen samt befolkningsstorleken är relativt oförändrad.

Källa: SCB

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!