All legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal registreras av Socialstyrelsen. Där syns precis vilken behörighet alla medarbetare har och om enskilda medarbetare har tilldelats begränsningar i sin yrkesutövning. Uppgifter som i regel begärs ut när en medarbetare ska anställas.

Under coronapandemin har trycket på att få ut uppgifter från registret skjutit i höjden, berättar Magnus Hjärtsjö som är utredare på Socialstyrelsen.

– Gamla läkare och sjuksköterskor som lämnat yrket ville hjälpa till. Hur duktiga som helst, men de ska ju kontrolleras, säger han.

3 000 mejl

Som tuffast var det under våren då de som efterfrågade uppgifterna fick vänta upp till en vecka, när de egentligen ska lämnas ut mycket skyndsamt. Nu har myndigheten infört en ny rutin som underlättar processen.

– Det var lite jobbigt att komma till jobbet på morgonen och mötas av 3 000 obesvarade mejl. Och när man gick hem på kvällen hade det hunnit bli lika många igen, säger Magnus Hjärtsjö.

De senaste åren har betydligt fler uppgifter efterfrågats från Socialstyrelsens register. År 2019 fick myndigheten över 90 000 frågor via e-post om uppgifter från registret, jämfört med runt 40 000 stycken fem år tidigare. Magnus Hjärtsjö, som har arbetat med registret i tio år upplever att arbetsgivare blivit allt noggrannare.

– Det har ibland uppdagats brister inom vården med förfalskade legitimationer, säger han.

Används för marknadsföring

Uppgifterna efterfrågas från vårdgivare, privatpersoner och media, men den stora ökningen beror till största del på bemanningsföretag.

– När de anställer en läkare till sitt gäng av stafettläkare gör de en kontroll, och för varje nytt uppdrag på en ny klinik så görs en ny kontroll i registret, säger Magnus Hjärtsjö.

Bemanningsföretagen begär inte bara ut uppgifter för att kontrollera behörighet, utan också för att kunna marknadsföra sig till personerna i registret.

– De vill ha så många till sitt gäng som möjligt, säger Hjärtsjö.