Coronaviruset har slagit hårt mot äldrevården i Sverige. Smittan har tagit sig in på äldreboenden över i princip hela landet, och hos anhöriga och andra har det funnits en rädsla att boende inte får den hjälp de behöver. Men enligt läkare ser det ut som att personer på äldreboenden generellt lider mindre än patienter på sjukhus.

Enligt data från det nationella Svenska palliativregistret är det exempelvis få av dem som dör på äldreboenden som har rapporterats ha andnöd under sista veckan av sitt liv, jämfört med den grupp som avlidit på sjukhus.

– Det är en stillsammare bild på boenden, konstaterar Peter Strang, överläkare och professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet med har lång erfarenhet av vård i livets slutskede.

Avlider tidigt

Han vill inte redovisa några exakta siffror ännu eftersom han väntar på att få en artikel publicerad i en vetenskaplig tidskrift.

– Men jag kan säga att när vi jämför andelen med rapporterad andnöd för hela 2019, när vi inte hade covid, så är det en mycket liten skillnad mot i år när det gäller boenden, men en mycket stor skillnad när det gäller sjukhus, säger han.

En förklaring är att äldre på särskilda boenden redan är en mycket skör grupp.

– Det innebär att får man en infektion, oavsett om det är covid eller något annat, så har man väldigt liten marginal att spela på. Min slutsats är att de som dör på boenden, de dör relativt tidigt i sitt sjukdomsförlopp, säger Strang.

För stor påfrestning

Han bygger slutsatsen både på data från palliativregistret och samtal med chefsläkarna för särskilda boenden i Stockholm.

Sjukdomen anses ha ett förlopp med två faser. Den första innebär feber, hosta och trötthet, medan den andra kan bli allvarligare med bland annat akuta lungskador.

– När man är lite yngre har man så pass stark kropp att man lever tills det händer och det är de som kommer till sjukhus och intensivvården. Men min bedömning är att de på boenden är så pass sköra att de dör redan i det första skedet, för att det är för stor påfrestning för kroppen med feber och tröttheten, säger Peter Strang.

Medelåldern bland dem som hittills dött av sjukdomen på äldreboenden är 86 år, enligt professorn.

Symptomen lindras

Palliativregistret visar också att en större andel på äldreboenden får sina symptom lindrade än de som vårdas på sjukhus.

– Det kan låta konstigt men egentligen är det inte det. Vi har olika patienter med olika behov, säger Peter Strang.

Han förklarar:

– Just den här äldsta gruppen har ofta en bakomliggande sjukdom, och det kan vara så att den här första febern gör att de får lite mer hjärtsvikt. Då beror inte andnöden på att coviden gått ner i lungorna utan på att hjärtat är pressat, och då kan man ge lite vätskedrivande för att lätta på symptomen.

Men en person som har andnöd på grund av ARDS (acute respiratory distress syndrome, eller så kallad chocklunga) på sjukhus kan trots maximal tillförsel av syre uppleva fortsatt andnöd.

– Då är det inte konstigt att det är mycket svårare att komma åt symptomen, säger Strang.

Ska få syrgas

Peter Strang vill samtidigt framhålla att även i riskgrupperna kommer de flesta av dem som drabbas av covid-19 inte att dö.

– Det är en väldigt viktig utgångspunkt. Också när man tillhör riskgruppen, också när man bor på särskilt boende, så kommer majoriteten att tillfriskna.

Och om det är så att en person bedöms ha en möjlighet att överleva är direktiven i Stockholm väldigt tydliga, anser han.

– Det är en missuppfattning att personer på äldreboende som bedöms ha en chans att tillfriskna inte får syrgas. Där finns en väldigt klar riktlinje från krisledningen i Stockholm, att om man bedömer att det behövs syrgas, då ska man flyttas till en högre vårdnivå, säger Peter Strang.