– Det som vore absolut bäst är om man kunde hitta information om hur man kan behandla dem för att förkorta eller bota tillstånden för de långtidssjuka, säger Thomas Lindén, avdelningschef för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården vid Socialstyrelsen.

Det handlar också om att ta fram bättre information till sjukvården.

– Särskilt viktig information just nu är att inte automatiskt utgå från att utdragen feber i flera månader beror på covid-19. Det kan vara andra allvarliga sjukdomar som ligger bakom och det är viktigt att de inte avvisas från sjukvården, säger han.

Kunskapsluckor

Thomas Lindén berättar att det finns kunskapsluckor när det gäller långtidssjuka med covid-19-symtom, som inte är så sjuka att de behöver sjukhusvård men ändå kan vara sjuka i flera månader. Redan för åtta till tio veckor sedan tittade Socialstyrelsen på kunskapsläget för den här gruppen, men konstaterade då att det inte fanns tillräckligt med kunskap.

I början av juni hade förutsättningarna förändrats och Socialstyrelsen började då att jobba tillsammans med SBU för att göra en kunskapsöversikt bland annat om hur stor gruppen är och symtombilden hos de som är långtidssjuka.

– Sedan har vi haft diskussioner med regeringskansliet och de har velat komplettera vårt uppdrag. Vi är överens om ett regeringsuppdrag. Det kommer att expedieras den här veckan. Vi ska fortsätta att jobba med frågan i höst och fördjupa analysen. Sedan har vi i uppdrag att rapportera tillbaka till regeringen, säger Thomas Lindén.

Välkomnar kartläggningen

Åsa Kristoferson Hedlund har varit sjuk i bekräftad covid-19 sedan den 17 mars och välkomnar beskedet om kartläggningen.

– Det är bra att regeringen och myndigheterna äntligen erkänner att de långtidssjuka finns, säger hon.

Samtidigt känner hon viss oro för att kartläggningen inte kommer att fånga upp alla långtidssjuka som finns

– Det är nu mycket viktigt att Socialstyrelsen inte förlitar sig på felaktiga journaler, utan använder en kartläggningsmetod som inte missar en stor del av de långtidssjuka.