Det är oerhört ovanligt att barn drabbas svårt av covid-19. Men det finns ett hundratal rapporter om barn på olika håll i världen – bland annat i Sverige – som har fått livshotande hyperinflammation en till två månader efter det att de infekterats av det nya coronaviruset. Immunförsvaret har på olika sätt börjat angripa den egna kroppen. Typiska symtom är hög feber, kraftig värk i magen, förvirring och sviktande hjärtfunktion.
Läkarna har hittills förknippat detta med den ovanliga Kawasakis sjukdom, men symtomen har inte stämt helt och hållet. Hittills har tillståndet kallats för MIS-C (multisystem inflammatory syndrome in children associated with covid-19).
Behandlats i Sverige
Nu har en grupp svenska och italienska forskare analyserat blodprover från 13 barn som har behandlats för MIS-C vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm och vid ett barnsjukhus i Rom. Proverna har sedan jämförts med blodprover från 28 patienter som fått Kawasakis sjukdom före pandemin och från barn med mild covid-19. Resultatet, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Cell, visar att det rör sig om ett hittills helt okänt tillstånd.
– Det är ingen tvekan om den saken. Det är helt andra delar av immunförsvaret som är inblandade, en helt annan typ av cytokinstorm, säger immunologen och barnläkaren Petter Brodin, som är verksam vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset och en av forskarna bakom studien.
Han understryker att det är ett extremt ovanligt tillstånd; i Sverige handlar det hittills om ungefär 70 barn. Och det positiva är att ingen har dött.
– Vi har lyckats bota allihop, för vi har hittat en framgångsrik behandling som fungerar väldigt bra för de här barnen. Men utan behandling hade de svårast sjuka garanterat inte klarat sig. Det krävs omfattande insatser, säger Petter Brodin.
Den nya studien har väckt stor internationell uppmärksamhet, och forskarna har under arbetets gång spridit kunskap om behandlingsmetoden i internationella nätverk för barnläkare, tillägger Petter Brodin.
Kan utlösas av vaccinering
I nästa steg letar forskarna efter genetiska faktorer som kan kopplas till ökad risk att drabbas av MIS-C. Det är viktigt eftersom MIS-C rent teoretiskt även skulle kunna utlösas av ett vaccin mot covid-19 hos personer som är sårbara.
– Tillståndet beror ju på att immunförsvaret aktiveras mot det här viruset och att något går väldigt fel. Då skulle även kunna gå fel när man aktiverar immunförsvaret med ett vaccin. Det måste vi snabbt ta reda på nu, innan vi börjar massvaccinera en stor del av befolkningen.
MIS-C har hittills främst drabbat barn med en medelålder på 11 år, men även vissa barn i tonåren – samt ett fåtal vuxna i 30-årsåldern. Den kraftiga reaktionen har uppstått en till två månader efter att barnen smittats, och i många fall har barnen inte ens märkt av infektionen.
– Men som förälder ska man inte vara orolig för att det här skulle vara något man missar. Barnen blir så sjuka att man åker till sjukhus, och där upptäcker man det här. Vi har spridit informationen runt om i landet. Och det är som sagt extremt ovanligt – och nu har vi en effektiv behandling, säger Petter Brodin.