Majoriteten av eleverna som är behöriga till gymnasieskolans nationella program väljer en högskoleförberedande utbildning, men efter studenten är det många som inte studerar vidare utan i stället söker jobb.

Lättare att komma in på arbetsmarknaden är det för elever som gått ett yrkesprogram i en bransch där det är brist på arbetskraft. I en promemoria från utbildningsdepartementet, som nu går på remiss, föreslås därför ett tillägg i skollagen som gör det möjligt att ha en yrkesinriktning på högskoleförberedande program.

– Det är önskemål från branschen, där fack och arbetsgivare vill ha en sådan lösning. Då vill jag gärna pröva om det går, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Efterfrågade kunskaper

Tanken är att elever som läser högskoleförberedande program men vill arbeta direkt efter gymnasiet ska få fler kunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden. I ett första steg föreslås försöksverksamhet med en handelsinriktning med yrkeskurser på ekonomiprogrammet. Inriktningen ska kunna väljas andra eller tredje läsåret.

– I praktiken kommer det vara så att på skolor där ekonomiprogrammet och försäljnings- och serviceprogrammet finns inom samma enhet, så ska eleverna kunna gå kurser som enligt den vanliga kursplanen hör till det andra programmet, säger Ekström.

Behov inom handeln

Man inleder med en kombination av ekonomiprogrammet och försäljnings- och serviceprogrammet eftersom bedömningen är att det kommer att finnas ett stort behov av personal inom handeln efter pandemin. Framöver kan även andra program integreras.

– Det här är första gången vi gör den här typen av försök. Faller det väl ut är jag övertygad om att vi kommer att få många propåer från andra branscher, säger Ekström.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli nästa år, och de första eleverna föreslås påbörja utbildningen i försöksverksamheten läsåret 2023/24.