Socialstyrelsens senaste rapport om psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna är mestadels dyster läsning. Andelen barn och unga som har vårdats eller behandlats för något psykiatriskt tillstånd fortsätter att öka.
För 2018, som är den färskaste statistiken som finns att tillgå, låg siffran på drygt 203 000 personer i åldersgruppen 10–24.
"Bred ungdomsgrupp"
Depressioner och ångestsyndrom driver utvecklingen. Flickor i åldersgruppen 10–17 sticker ut med en tydlig ökning av nya fall, enligt Socialstyrelsen.
– Vi kan inte riktig säga orsakerna. Vi vet att det är en bred ungdomsgrupp som drabbas, det handlar inte bara om barn som befinner sig i en psykosocial eller socioekonomiskt besvärlig situation, säger Peter Salmi och fortsätter:
– Det kan handla om ett mörkertal som nu diagnosticeras på grund av ökad medvetenhet, både bland unga och inom vården, men också om att unga mår sämre. Det kan också vara en kombination av flera faktorer.
Det har även skett en ökning av andelen vuxna i åldersgruppen 25–39 med konstaterade depressioner och ångestsyndrom. En förklaring till ökningen är att de barn och unga vuxna som tidigare fått vård eller behandling för psykiatriska tillstånd har blivit äldre, enligt Salmi.
– De unga växer upp med långvarig sjukdom. Det betyder att andelen med de här tillstånden ökar inom den arbetsföra befolkningen, säger Salmi.
Nya fall börjar plana ut
Men det går att skönja ett ljus i mörkret. Ökningstakten verkar vara på väg att plana ut, även om det är för tidigt att säkert slå fast.
– Vi ser att de nya fallen har börjat plana ut, men man måste nästan göra några uppföljningar till för att vara säker på om det är en trend som håller i sig. Det skulle på sikt leda till att det jämnar ut sig och att ökningen upphör, säger Salmi.
– Man kan tänka sig att det är en viss andel unga som har en sårbarhet att drabbas, och när andelen fått hjälp planar ökningen ut, det är ju inte så att alla unga kommer att insjukna.