Under coronahösten har turerna har gått fram och tillbaka kring vilka regler som gäller.
För en knapp månad sedan slopades de särskilda rekommendationer som gällt för landets 70-plussare. Det nationella besöksförbudet på äldreboenden upphävdes också tidigare i höstas, samtidigt som besöksförbud har återinförts på vissa äldreboenden, exempelvis i Stockholm.
Publiktaket för allmänna sammankomster höjdes först till 300 för sittande publik – men regeringen förväntar sig nu att de nya reglerna om åtta personer blir norm för hela samhällslivet.
Otydliga bud
De budskap och rekommendationer som utgått på senare tid har saknat tydlighet och öppnat för olika tolkningar, konstaterar Marina Ghersetti, universitetslektor och journalistikforskare vid JMG i Göteborg.
– Det finns en grundregel i all kommunikationsplanering: Budskapet ska vara entydigt, och samma budskap ska förmedlas av alla inblandade, säger hon.
– Motstridiga budskap skapar förvirring och är mindre effektiva.
Folkhälsomyndigheten hade underskattat den nuvarande smittspridningen i sina scenarier, säger Ghersetti. Och även om de nya råden bara är en anpassning till vad som faktiskt sker ser hon brister i hur de kommunicerats.
– Budskapet har vädjat till att människor själva ska resonera sig fram till vad som är rätt och fel – när kan jag göra något och när kan jag inte? Och det är klart att det skapar utrymme för olika tolkningar.
Spretar
Samtidigt har del råd varit mycket tydliga, till exempel det att tvätta händerna och hålla social distans – vilket nötts in oräkneliga gånger under pandemin. På detaljnivå har reglerna dock spretat lite mer – de olika beskeden kring vad som gäller för landets biografer är ett exempel på det, gymmen är ett annat.
– Först sägs att man ska undvika att gå på gym. Senare hörde jag att man kan göra det, bara det inte är så mycket folk där.
Ett annat problem är den stora fokuseringen på dödsfall i äldreomsorgen som kan ha invaggat yngre, friska personer i en falsk trygghet.
– Sverige har haft ganska höga sjuk- och dödstal även bland personer under 70 år. Men fokus har inte legat så mycket på detta, vilket kan ha skapat en bild av att sjukdomen främst är något som drabbar äldre.
Här bör man utvärdera inte bara vilken information som har gått ut, utan även hur medierna har valt att tolka den, anser Ghersetti.
– Det finns en risk för att mediedramaturgi och nyhetsvärdering spelar en roll i vad som överbetonas. Medierna kan ha hjälpt till att förstärka bilden av att detta främst är ett problem för äldre. Jag har inte mätt detta, men det är en tänkbar förklaring.