Under fredagen tog Världshälsoorganisationens chef Tedros Adhanom Ghebreyesus upp munskydd under en presskonferens. Allmänheten rekommenderas att bära munskydd om de befinner sig i folksamlingar där virus kan spridas.

Men Sverige har inte, och tänker fortfarande inte, utfärda några rekommendationer om munskydd.

Vad är det egentligen med munskydden och Folkhälsomyndigheten? Statsepidemiolog Anders Tegnell reder ut.

Hur ser du på WHO:s besked?

– De säger inte att manskabära munskydd, utan att mankangöra det om man inte klarar av att hålla social distans. Andra sätt är bättre, enligt WHO, som social distans. Det vetenskapliga underlaget för munskydd är svagt, men underlaget för social distans är starkt, säger Anders Tegnell.

Han säger att det handlar om att WHO inte rekommenderar munskydd som en enskild åtgärd, utan att munskydden ska ses som ett komplement.

Varför vill inte Folkhälsomyndigheten rekommendera munskydd?

– Det finns uppenbara risker om munskydd används fel. Teoretiskt är det inte visat att de har någon effekt.

Det finns bara två äldre studier om munskydd från sars-epidemin, men de ger inte tillräckligt vetenskapligt stöd, förklarar han.

Dessutom, rekommendationer om munskydd riskerar att krocka med den svenska strategin som går ut på att stanna hemma då man är sjuk och att hålla social distans, understryker han.

– Det skulle kunna skicka signaler om att det är okej att gå ut då man är sjuk. Det skulle bryta en framgångsrik kommunikation.

Vad är det i Sveriges strategi som gör att munskydd inte passar in?

– Grundprincipen är att man ska vara hemma då man är sjuk, och att man ska hålla social distans. Att rekommendera munskydd kan gå emot detta.

Om Folkhälsomyndigheten skulle säga att man ska bära munskydd skulle de andra rekommendationerna undergrävas, förklarar han. Inte ens som en extra säkerhetsåtgärd duger munskydden, tycker han.

Argumentet att de kan skydda om man är sjuk utan symtom avfärdar han som mycket svagt.

– Den risken är så liten. Det har inte någon större betydelse för smittspridningen.

Gör munskydd mer skada än nytta?

– Ja, det finns teoretiska möjligheter att de gör mer skada än nytta.

Den som tar på munskyddet kan få virus på händerna och sprida det, förklarar han, och det är väldigt, väldigt svårt att låta bli att peta på sitt munskydd.

– Till och med sjukvårdspersonal som tränas på att bära mask har svårt att med det.

Dessutom kan munskyddet invagga en i falsk trygghet, förklarar han.

– Som att man kan gå ut när man är sjuk, och att man kan gå nära andra personer. Social distansering är mycket bättre.

Men om alla använder munskydd rätt – är det inte bra då?

– Hur ska man få till det? Man petar sig kontinuerligt i ansiktet.

Han förklarar att det är något vi gör hela tiden, utan att vi tänker på det. Han nämner de dagliga presskonferenserna, där en del journalister bär munskydd. De petar sig hela tiden i ansiktet, konstaterar han.

WHO har instruktionsfilmer på Youtube för mask- och munskyddsanvändning, och en och annan kan nog undra varför det inte skulle gå att utbilda även svenskar i använda skydden rätt.

Men Anders Tegnell tror inte att det är någon bra idé. Inte ens vårdpersonal klarar att låta bli att peta på munskydden.

– Men det är bara en aspekt. Huvudstrategin, att inte gå ut då man är sjuk, och det extremt svaga vetenskapliga stödet för munskydden är de främsta argumenten mot.

Varför rekommenderar WHO då munskydd?

– Men de gör ju inte det. De säger att dekananvändas om man misslyckats med att skapa social distans, men inte som en första åtgärd. Det här kommer långt ned i säcken om man lyssnar på vad som sägs i talet.

Men Folkhälsomyndigheten kan ändra sig, om det kommer mer underlag som stödjer munskyddsanvändning, försäkrar han.

– Man måste läsa hela rapporten, och den har vi inte sett ännu. Men om WHO har något mer underlag om detta så är vi inte totalblinda. Det ligger ingen prestige i det här.

Har bristen på skyddsutrustning något med saken att göra?

– Nej, det är inte huvudskälet. Men WHO pekar på att det finns en risk att masker tas bort från vården, och att resurser styrs bort därifrån.

Är det något i svenska förhållanden som skiljer sig från andra länder rent faktiskt, som påverkar munskyddsanvändandet?

– I till exempel London är det en helt annan situation. Där finns inte skuggan av en chans att dra ned på kollektivtrafiken. De har valt att öppna helt, det har vi inte gjort här. Då skapas sådana miljöer att det blir trångt.

Likaså i Asien, förklarar han, där bor många tätt och rör sig tätt. Då går det inte att hålla social distans, som vi kan här. I Sverige är det inte lika tätt, och det är inte någon trängsel i kollektivtrafiken.

Ändå, många undrar nog varför Sverige går så på tvärs mot övriga världen.

– Så är det inte. Det är många länder som inte rekommenderar munskydd.

Det går dock inte att säga att Sverige har rätt och att andra länder har fel, understryker han, för förhållanden är så olika.

Vad tänker du om frågan, som blivit så kontroversiell i Sverige?

– Jag vet inte, att man är ute efter enkla lösningar kanske. Vilket det inte är.

Men kan inte munskydd ge en signal, att man bryr sig om att försöka minska smitta?

– Det kanske inte ger den signalen. Risken är det ger signalen "nu är jag trygg", fast man inte är det, säger Anders Tegnell.