Sambandet mellan stillasittande och upplevd nedstämdhet, oro och ångest har undersökts i två tvärsnittsstudier vid Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) och Karolinska institutet. För medan kopplingen mellan inaktivitet och sjukdomar som kärlkramp och åldersdiabetes är väl belagd, är det mindre utforskat hur psyket påverkas.

Båda studierna är baserade på uppgifter om vanor och mående från tiotusentals män och kvinnor i åldern 18–74 år i samband med att de gjort en hälsoprofilbedömning genom företagshälsovården. Forskarna ville bland annat veta om det har betydelse var stillasittandet sker – på jobbet eller hemma. Och det har det, visade resultaten i den första studien. Kopplingen mellan mycket stillasittande på jobbet och att ofta känna oro eller nedstämdhet var svag. Däremot var risken att ofta känna så tre gånger så hög för dem som tillbringade mycket av fritiden i soffan eller fåtöljen. Sambandet var tydligt även med hänsyn tagen till sådant som övervikt, motionerande och rökning.

Hålla hjärnan i trim

En förklaring till denna skillnad kan vara vilken utmaning hjärnan får.

– Tidigare studier har visat att mentalt aktivt sittande, alltså sådant som kräver tankeverksamhet, var kopplat till en lägre risk för framtida depression jämfört med mentalt passivt sittande, som när man slösurfar eller tittar på tv, säger en av forskarna bakom studien, docent Elin Ekblom Bak vid GIH.

I tider av pandemi kan ett passivt soffsittande bli extra riskfyllt för den mentala hälsan.

– Man kan tänka sig att det i dessa coronatider är lätt att också låta sig matas med hemska nyheter, och att man dessutom sitter ensam och tar emot alla negativa budskap, säger Elin Ekblom Bak.

Ett par minuter

Den som vill ha sin sofftid gör sig därför själv en tjänst genom att i stället ägna sig åt korsord eller annat som kräver lite belönande tankeverksamhet. Men det är också en välgärning för psyket att bryta av sittandet då och då, visar den andra studien. De personer som regelbundet, ungefär en gång i halvtimmen, gjorde avbrott i sitt myckna sittande på ledig tid löpte hälften så stor risk att känna nedstämdhet och oro, jämfört med dem som aldrig gjorde avbrott.

– Det handlar inte om att göra några jätteruscher utan att röra på kroppen ett par minuter, förklarar Elin Ekblom Bak.

Tidigare studier har nämligen visat att sådana korta pauser från sittandet hade positiv påverkan på olika metabola faktorer som ojämn blodsockernivå och inflammation – faktorer som i sin tur har visat en koppling till ökad risk för depression.

Elin Ekblom Baks råd till dem som blivit sittandes hemma mycket denna vår är därför att försöka få in lite rörelse i vardagen.

– Det gäller att hitta knepen att vara lite aktiv och inte förbli sittande. Men också att trots den fysiska distanseringen bibehålla de sociala kontakterna. Det går ju faktiskt att ha pausgympa med andra, även om man inte är i samma lokal, säger Elin Ekblom Bak.

Artiklarna är publicerade i Preventive Medicine respektive Translational Psychiatry.