När coronaviruset fick grepp om Norge införde landet i mitten av mars de mest dramatiska åtgärder som man tagit till under fredstid. Omkring sju veckor senare anses restriktionerna ha bidragit till att situationen är under kontroll och Norge har börjat ta små steg för att återgå till det normala.
– Vi hade en topp i antalet smittade i månadsskiftet mars/april. Men sedan dess har vi planat ut kurvan, antalet nysmittade sjunker varje dag och ligger nu på en väldigt låg nivå, säger Frode Forland, smittskyddsexpert vid Folkehelseinstituttet och en slags motsvarighet till den svenske statsepidemiologen Anders Tegnell, till TT.
– Vi har fått kontroll på situationen genom de strikta åtgärder som har tillämpats. Men eftersom de infördes samtidigt är det svårt att säga något om vad exakt det var som fungerade.
"Oroväckande"
En stor utmaning har dock varit att skydda äldre och andra riskgrupper. I Norge har 210 personer dött i covid-19. Av dem bodde omkring 60 procent på äldreboenden ("sykehjem"), enligt Forland.
– Det är en oroväckande siffra, säger han.
– Totalt sett är Norges totala antal döda mycket lägre än Sveriges. Men sett till procent är situationen på de norska äldreboendena ett större problem. Jag tror att Anders Tegnell har pratat om 30-40 procent i Sverige.
Att smittan har spridits så pass mycket på just äldreboenden tror Forland beror på att besökare och personal tog med sig viruset dit, innan det fanns kunskap om att man kunde smitta även utan symtom. Sedan dess har omfattande restriktioner införts för besökare och personal för att begränsa spridningen.
– Sedan är ju gamla mycket mer utsatta och riskerar att mista livet om de får den här sjukdomen. Så på så sätt är det ju inte ologiskt att det här händer, säger Forland.
– Dessutom läggs gamla, sjuka och skröpliga människor nödvändigtvis inte in på intensivvårdsavdelningar för vård i respirator. De behandlas på äldreboendena, där det finns sköterskor och annan personal. Det är kanske en skillnad mellan de nordiska länderna och Sydeuropa.
Små utbrott
Norge har förberett sig på ökad spridning när samhället nu öppnar igen. Men förhoppningen är att det ska gå att hålla nere antalet nysmittade genom tester och karantänåtgärder där det behövs.
– Vi hoppas att det bara blir små utbrott som vi kan slå ner och ingen ny stor topp. Blir det exempelvis en ny smittotopp till hösten beror det i så fall på att restriktionerna har lyfts så pass mycket att det händer, säger Forland.
– Men vi har haft som mål att hålla nere dödstalen och antalet smittade för att inte överbelasta hälso- och sjukvården. Det har gått okej och det är vi glada för. Vi har inte strävat efter en bredare smitta i samhället.