Hela 17 000 barn mellan sex och åtta år deltog i studien, som nu slår fast att kognitiv träning, som att komplettera talföljder och minnas olika kombinationer, har en spridningseffekt till andra områden.

Mindre studier har tidigare både bekräftat och vederlagt tesen, som Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, kunnat styrka med den nya jättestudien.

– I det här fallet visade det sig kunna tillämpas i matematikinlärning hos små barn, men principen innebär bredare användningsområden, säger Klingberg.

Två oväntade resultat

– Vad som var nytt och oväntat var två saker. Det ena var att vi hade en så positiv effekt av problemlösningsträning – ett ganska outforskat område, säger Torkel Klingberg.

Barnen fick i upp till 33 minuter varje dag – i sju veckors tid – lösa olika matteuppgifter och parallellt med dem andra övningar. Det kunde handa om att identifiera och fylla i olika mönster, och att minnas olika kombinationer och bilder. De som fick fokusera på minnesövningar och identifiering av mönster tog till sig mattekunskaperna bättre.

– Det andra intressanta var hur det kunde skilja så mycket från individ till individ när det gällde nyttan av den kognitiva träningen. Beroende på vissa förutsättningar så kunde resultatet skilja sig väldigt mycket, säger han.

Går inte att slå

Alla barn som deltog i studien blev mer eller mindre bättre på matematik. Men det innebär inte att kognitiv träning kan ersätta själva matteövningarna.

– Ska man bli bättre på att addera tvåsiffriga tal finns det nog ingenting som är mer tidseffektivt än att just träna på att addera tvåsiffriga tal. Det går inte att slå. Däremot hoppas man att kognitiv träning kan ha en generaliserbarhet, att det är värt sin tid på så sätt, säger Klingberg.