En vecka in i augusti steg Sveriges R-tal, ett mått på hur snabbt en smitta sprider sig, till 1,2 efter att stadigt ha legat under 1,0 under en längre period. Ligger talet under 1,0 smittar sjuka personer mindre än en person var, vilket ses som ett tecken på att smittspridningen håller på att avstanna.
Men ökningen är inget som oroar statsepidemiolog Anders Tegnell, som poängterar för TT att det viktigaste är att talet inte fortsätter uppåt. Inte heller Tom Britton, professor i matematisk statistik vid Stockholms universitet, ser ökningen i augusti som något större orosmoln.
– Att talet stiger under några enskilda dagar är inte hela världen. Nu när vi ställer om från sommar till höst, med allt vad det innebär med arbete och kollektivtrafik, så kommer vi nog att se en liten ökning av smittspridningen, säger Britton, som menar att detta i sig inte är något tecken på en inkommande andra våg.
Ljusare prognoser
Hade R-talet legat en bra bit över 1, exempelvis mellan 1,5 och 2, under ett par veckor, skulle det dock vara väldigt oroande, säger han.
Men Tom Brittons prognoser är betydligt ljusare, på grund av att färre än vad man trott smittats och att immuniteten fått större effekt än vad man räknat med. I maj beräknade han att 8 000–20 000 svenskar skulle avlida till följd av covid-19 under hela pandemin. Några veckor senare, när smittspridningen stannat av något, var hans prognos 6 000–14 000 personer.
Med 5 810 döda på söndagen uppskattar Britton att antalet dödsfall i covid-19 kommer att uppgå till ungefär 6 000 vid årsskiftet.
– Det är en lite mindre mörk bild har vi nu. Jag hade trott att 40-50 procent av Sveriges befolkning skulle ha smittats vid det här laget. Men nu kanske 25 procent har smittats, säger han.
Immunitet mer effektiv
När statistiker nu gör prognoser för hur många som kan tänkas smittas eller avlida till följd av sjukdomen, utgår man från tre faktorer, förklarar Britton.
– Den första är den ursprungliga potentialen, som inte är samma i alla länder eller områden. Till den räknas exempelvis hur tätt man bor. Sedan tittar man på vilka preventiva åtgärder, restriktioner, som gäller i området. Sedan spelar immunitetsnivån givetvis roll, säger han.
Hur många, och vilka, som är immuna spelar dessutom en större roll än vad man tidigare trott.
– Det finns en tendens att de som smittas i högre grad också är mer socialt utåtagerande. De som inte smittas är mindre socialt utåtagerande, eller har svårt att smittas oavsett. Detta innebär att det blir en högre immunitet i gruppen socialt utåtagerande, som annars skulle ha fört smittan vidare i högre grad. Den effekten är större än vad man räknat med inledningsvis.
Mindre mörkt
Därför bedömer han att det är osannolikt att smittspridningen i Sverige verkligen tar fart på nationell nivå i höst.
– Stockholm hade en tuff vår, men på grund av den höga immuniteten ser det mindre mörkt ut där inför hösten. Det kan bli en ökning nu i höst, men absolut inte den tsunami som vi såg i våras, utan en mindre ökning på grund av omställningen till vardagen.
Däremot är det inte orimligt att det blir en del lokala utbrott, speciellt i större städer där immuniteten är lägre, säger han.
– Just Göteborg och Malmö kan få en ökning den närmsta tiden.