Sedan ett antal år tillbaka pekar allt mer på att det finns ett samband mellan munsårsvirus och Alzheimers sjukdom. Orsakssambandet är dock oklart. Forskarna har varit hänvisade till befolkningsstudier och enkla cellodlingar, eller genetiskt förändrade djurmodeller. Men nu har en grupp amerikanska forskare undersökt hur viruset påverkar en tredimensionell "minihjärna", som odlas fram av stamceller. På så vis kan de se hur viruset påverkar frisk hjärnvävnad, vilket stärker misstankarna.
– Det är en mycket välgjord och intressant studie. Och det är en komplex modell med både nervceller och gliaceller, så de får även med en del av hjärnans immunförsvar, säger Hugo Lövheim, som är forskare vid Geriatriskt centrum på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Han är inte inblandad i den nya studien, men har tidigare undersökt kopplingen mellan munsårsvirus och Alzheimers sjukdom i befolkningsstudier.
Tydliga sjukdomstecken
När de amerikanska forskarna infekterade minihjärnorna med herpes simplexvirus typ 1, som munsårsviruset kallas, såg de flera tydliga tecken som hör ihop med Alzheimers sjukdom. De små cellklumparna utvecklade bland annat plack av beta-amyloid, som är ett av de främsta kännetecknen, och signaleringen minskade mellan nervcellerna. Dessutom aktiverades cirka 40 gener som kopplas till alzheimer.
"Så här många sjukdomstecken har aldrig tidigare påvisats i ett laboratorieförsök", säger forskaren David Kaplan i ett pressmeddelande till studien, som publiceras i Science Advances.
Hugo Lövheim påpekar att den nya studien visar hur alzheimer kan utvecklas i hjärnvävnad som inte har någon ärftlig risk för sjukdomen, till skillnad från många andra försök som gjorts på cellkulturer med genetiska anlag för alzheimer.
Gömmer sig i nerv
Men hur skulle ett virus som ger munsår kunna påverka hjärnan? Det beror troligen på att viruset ligger gömt i ansiktets stora känselnerv, trigeminusnerven, mellan utbrotten – och därifrån kan det nå hjärnan, förklarar Hugo Lövheim.
– Trigeminus försörjer inte bara ansiktet, utan även hjärnhinnan på hjärnans undersida. Så även om det inte är visat ännu så är det sannolikt att viruset på så vis kan ta sig över till hjärnan och etablera sig där.
Enligt den amerikanska studien räcker det med att en oerhört liten mängd virus lyckas ta sig förbi den blodhjärnbarriär som ska skydda hjärnan från infektioner. I försöken såg forskarna att en infektionsdos motsvarande en enda viruspartikel per 10 000 hjärnceller räckte för att orsaka omfattande alzheimersymtom.
Pirrande läpp
Den som blir smittad med munsårsvirus får en kronisk infektion; viruset är mycket skickligt på att hålla sig undan kroppens immunförsvar och stannar som regel kvar hela livet. Hos vissa personer blommar infektionen upp då och då och orsakar de typiska munblåsorna och ofta en pirrande känsla i läppen. Enligt Hugo Lövheim kan det vara så att viruset då även blommar upp i hjärnan, om det har lyckats etablera sig där.
– Beta-amyloid är sannolikt en del av hjärnans försvar mot infektioner, vilket skulle kunna förklara att mängden plack ökar på grund av viruset. En enstaka infektion gör nog ingen skada, men munsårsvirus ger en långvarig och låggradig infektion, vilket stämmer väl med hur sjukdomen utvecklas över en lång tid, säger Hugo Lövheim.
TT: Finns det något man kan göra för att skydda sig?
– Från medelåldern och uppåt kan det vara klokt att överväga att behandla när man får den här typen av återkommande munsår, för att trycka ned viruset och hindra det från att nå hjärnan. Då bör det vara i pillerform, så att man rår på de virus som ligger i nerven, eftersom salvor bara biter på de virus som finns vid läpparna, säger Hugo Lövheim.