Resor till Wuhan, dödsfall, zombies och människor som hostar okontrollerat. Allt fler vittnar om märkliga mardrömmar kopplade till coronapandemin på Twitter, under #pandemicdreams.

– Pandemin är bara en av många saker som är emotionellt laddade för många människor och därför dyker upp i drömmar, säger sömnforskaren Torbjörn Åkerstedt.

En förutsättning för att kunna dela med sig av en coronamardröm är att minnas den, men det är inte helt vanligt att komma ihåg nattens drömmar.

– De som sover riktigt bra kommer sällan ihåg några drömmar alls, utom möjligtvis den sista.

Inte bara mardrömmar

För att komma ihåg en dröm måste du vakna i den, vilken sker oftare när du är uppe i varv.

– Man ska inte vara orolig för att man kommer ihåg en dröm, men det är faktiskt så att ju sämre man sover desto fler drömmar kommer man ihåg, säger Åkerstedt.

Men det är inte alla som drömmer regelrätta mardrömmar. Under hashtaggen pandemicdreams beskrivs drömmar som är både märkliga och trevliga, som att gå på restaurang eller att hela pandemin egentligen var en dröm.

– Mardrömmar är drömmar som är mer biologiskt aktiverade, det är alltså mer ångest i dem. Ju mer upprörd man är desto mer otrevligheter kommer upp. Vissa som inte tycker att det här är ett problem kanske bara längtar efter att få gå på restaurang.

"Ett mysterium"

Torbjörn Åkerstedt berättar att drömforskning var populärt på 50-talet men att intresset har falnat. Forskningen har helt enkelt inte gått så mycket framåt.

– Fortfarande är det väldigt lite känt om varför drömmar blir som de blir.

Det man vet är att under drömsömn så transporteras minnen från korttidslagring till långtidslagring, och det har även börjat visa sig att drömsömnen bidrar till att minska ångest.

– Det är huvudidéerna i dag, men drömsömnen har alltid varit ett mysterium.

När vi sover är det många delar av hjärnan som är aktiva, inte minst de delar som hanterar minnen.

– Allt i hjärnan är vaket förutom frontalloberna där förstånd, planering och omdöme sitter. De delarna sover medan resten av hjärnan dansar på bordet, säger Åkerstedt.

"Handlar om oro"

När hjärnan jobbar på under natten så skakas minnen loss.

– Det är logiskt att det som ligger närmast i tiden alternativt det som har den starkaste emotionella laddningen skakar loss och blir till drömmar, säger Torbjörn Åkerstedt.

Han berättar att ångest och oro kan behandlas med kognitiv beteendeterapi och samtalsterapi, och att det är sättet att bli av med mardrömmar – även om coronapandemin.

Saker som skärmtid och rutiner har påverkan på sömnen, men bra rutiner kan inte göra så att människor blir av med mardrömmar.

– Det handlar om oro, så det är oron som ska behandlas.