Pfizers Sverige-vd: Början på slutet

Snart elva månader har gått sedan det första sjukdomsfallet rapporterades i Sverige, och över 8 000 människor har dött. Men på söndag inleds den efterlängtade vaccinationen mot covid-19 med Pfizers/Biontechs vaccin. –Det är inte slutet, men man skulle kunna säga att det är början på slutet, säger Malin Parkler, vd för Pfizer Sverige.

"Det är förstås väldigt roligt att vara först, men vi hoppas att snart få sällskap av de andra vaccinen", säger Malin Parkler, vd för Pfizer Sverige.

"Det är förstås väldigt roligt att vara först, men vi hoppas att snart få sällskap av de andra vaccinen", säger Malin Parkler, vd för Pfizer Sverige.

Foto: Birgitte Grenfeldt

Hälsa och sjukvård2020-12-23 18:35

Sverige får 9 750 doser av vaccinet i en första leverans på lördag och i vissa regioner inleds vaccineringen redan på söndag. Därefter väntar leveranser av storleksordningen 80 000 doser per vecka till Sverige.

Vaccinationen kan inledas efter en rekordsnabb framtagningsprocess, där EU:s läkemedelsmyndighet (EMA) gav grönt ljus för Pfizers/Biontechs vaccin så sent som i måndags.

– Det är förstås väldigt roligt att vara först, men vi hoppas snart få sällskap av de andra vaccinen. Vi behöver fler för att täcka behovet av att vaccinera en stor del av befolkningen, säger Malin Parkler, vd för Pfizer Sverige.

Modernas vaccin har redan börjat användas i USA och väntas bli godkänt i EU i början av januari.

Ska nå länderna samtidigt

Vaccinet tillverkas delvis i Biontechs fabrik i Tyskland, men färdigställs sedan i Pfizers fabrik i belgiska Puurs. Tanken är att samtliga EU-länder ska få tillgång till det samtidigt på lördag.

– Det kommer rulla ut lastbilar från tillverkningsanläggningen i Puurs med målet att nå alla länder den 26 december, säger Malin Parkler.

– Det kommer att levereras i våra fiffiga isboxar som är försedda med gps och som kan ha koll på både temperatur och var boxen befinner sig.

Vaccinet är ett så kallat mRNA-vaccin, och kräver både lagerhållning och förvaring i minus 70 grader Celsius. Man arbetar dock för att förbättra vaccinet i det avseendet.

– Avsikten är att under senare delen av nästa år ha en formulering (av vaccinet) som klarar andra temperaturer.

Frågor att reda ut

EMA godkände vaccinet tidigare i veckan med vissa förbehåll. Bland annat ställs krav på tätare uppföljningsrapporter från tillverkarna under den första tiden än vad som annars är normalt.

En fråga som måste redas ut är om personer som har vaccinerats fortfarande kan bära på viruset utan att själva bli sjuka och därmed fungera som asymtomatiska smittspridare.

– I och med att vi inte kunnat titta på det i våra studier så är det här något man måste följa, säger Malin Parkler.

En annan fråga som måste redas ut noggrannare är om vaccinet är säkert för gravida. Trots att EMA beskriver studierna som mer omfattande än de flesta andra vaccinstudier har endast en handfull gravida inkluderats, vilket inte är tillräckligt för att kunna dra någon slutsats.

– Vi kommer initiera studier på gravida i början av nästa år. Vi behöver göra toxikologiska tester för att vara säkra på att det inte har någon effekt som man vill undvika, säger Malin Parkler.

Tros funka på mutation

En muterad variant av coronaviruset har fått stor spridning i Storbritannien, och befaras vara betydligt mer smittsamt än de varianter som tidigare har spridits. Det finns dock inget som tyder på att Pfizer-vaccinet skulle vara mindre effektivt mot den varianten, säger Malin Parkler.

– Självklart är det något vi kommer följa noga. Även EMA gör den bedömningen, och ser inga tecken på att vaccinet inte ska fungera mot den mutationen.

Det är dock vanligt att virus muteras och att vaccin därefter måste justeras för att fungera. Pfizers vaccin är i det avseendet bra, då mRNA-tekniken enkelt tillåter justeringar, säger Malin Parkler.

TT: Vad vill du säga till dem som är oroliga för att ta vaccinet?

– Det är jätteviktigt att man är ödmjuk inför människor som är oroliga. Men jag hoppas man är nyfiken nog att fundera igenom sitt beslut, och ser till att få den kunskap man behöver för att känna sig trygg, så vi får så många som möjligt som vaccinerar sig, säger Malin Parkler.

– Man vaccinerar sig inte bara för sig själv eller för nära och kära, utan också för samhällets skull. Vi vill ju nå flockimmunitet, så vi kan bli av med pandemin.

Fakta: mRNA-vaccin

Det vaccin som tagits fram av Pfizer och Biontech, men också av Moderna, använder en molekyl som kallas mRNA, där m står för messenger, alltså budbärare. Det kallas därför också för budbärar-RNA.

I konventionella vaccin introduceras delar av viruset för kroppens immunförsvar, så att immunförsvaret lär sig att känna igen och bekämpa viruset om det skulle påträffa det igen.

Med mRNA-tekniken introduceras i stället molekylen mRNA, som innehåller instruktioner för hur kroppen kan producera de proteiner som man vill att immunförsvaret ska reagera på.

Metoden bör göra det betydligt snabbare och billigare att producera vaccinet, men den har ännu inte provats i större skala.

Källor: University of Cambridge och Karolinska institutet


Fakta: Fem vaccinavtal

Sverige har gått med i ett EU-gemensamt avtal om vaccin med fem olika vaccintillverkare:

Astra Zeneca

Janssen Pharmaceutica (Johnson & Johnson)

Pfizer/Biontech

Moderna

Curevac

Totalt har Sverige hittills tecknat avtal om så många doser vaccin att det skulle räcka till hela befolkningen, förutsatt att vaccinen godkänns.

Källor: Regeringskansliet och Folkhälsomyndigheten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!