Efter förra årets pandemisommar då många vårdanställda inte fick ledigt, har frågan om sammanhängande sommarsemester varit en het potatis under våren. Enligt en ny Novus-undersökning från Vårdförbundet kommer 44 procent att få fyra veckors sammanhängande ledighet under den period de önskat, att jämföra med 54 procent 2019. En siffra som man på Vårdförbudet tycker är för låg.
– Våra medlemmar som har samhällsbärande funktioner, har gjort en enorm ansträngning under pandemin och över 30 procent av dem har fått sin arbetsplats förflyttad med all stress som det innebär, därför är det viktigt att de får återhämtning nu, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.
24 procent av de tillfrågade anger att vårdplatser dras ner på deras arbetsplatser och att avdelningar slås ihop för att lösa bemanningen. 38 procent är mer oroade för patientsäkerheten än under en vanlig sommar utan pandemi.
– De förutsättningarna som vi utsätts för när vi är så här pressade leder till skador på patienterna och vi blir ansvariga. Det i sin tur leder till en samvetsstress att man gör fel på jobbet för att man inte har rätt förutsättningar att ta hand om patienterna, säger Sineva Ribeiro.
Intensivvården svår
Enligt TT:s enkät till landets 21 regioner säger 9 regioner att de kan utlova fyra veckors sammanhängande semester. Efter förra sommaren när vårdpersonal i många regioner fick sin semester uppskjuten, säger samtliga regioner att deras ambition var fyra veckors semester, men det finns en stor osäkerhet kring hur det ska gå med det eftersom det saknas personal att ersätta med.
En av dem som kan lova fyra veckors sammanhängande semester är region Gävleborg. Där började man med sommarpusslet redan i höstas för att undvika en till sommar som den förra året.
– Frågan är högt prioriterad, i synnerhet efter nästan ett och ett halvt år av pandemi. Brasklappen kvarstår förstås för att pandemiutvecklingen kan försämras och vissa enheter har en skör bemanning, som kan påverkas om någon blir sjuk, men med det vi vet i dag ser vår ambition ut att kunna gå ihop, säger Johan Kaarme, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Gävleborg.
De som frivilligt erbjuder sig att ta extra pass på sin semester eller att skjuta upp sin ledighet erbjuds 3 000 kronor extra per dag ovanpå lönen, med ett tak på att flytta max tre veckor i region Gävleborg. Den här typen av kompensationslösningar är det många regioner som använder sig av.
I region Västerbotten kommer man att stänga 30 procent av vårdplatserna på länets tre sjukhus.
Mer vård i höst
– Vi drar inte ner på akuten och cancervården. Men vi har nerdragen verksamhet för övrigt. Förlossningsvården kan man inte att dra ner för folk föder lika mycket barn på sommaren, men det saknas barnmorskor och vi har inte fått tag i hyrpersonal så därför måste vi göra så här, säger Brita Winsa, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Västerbotten.
Sommarbemanningen är ett problem varje år eftersom det saknas personal inom vården. Detta år förstärkts det av att många inte fick semester som de ville förra året och därför är trötta och mindre villiga att ställa upp och jobba när det behövs.
– Det är som att det kommer som en överraskning för arbetsgivarna varje år. Skjuter man på semestern och den ska tas ut i höst i stället så får vi ju problem då, och då är gissningsvis patienterna mycket sämre och kräver mer vård, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.
Enligt Vårdförbundets undersökning har 21 procent ännu inte fått besked om de fått semestern beviljad och 13 procent svarar att de själva eller kollegor nekats sin önskade sommarsemester, vilket är ungefär lika hög andel som 2019. Även hos de som fått fyra veckors semester beviljad finns en oro, enligt Sineva Ribiero.
– Det är bra att arbetsgivarna vill ge fyra veckors semester men vi vet hur snabbt godkända semestrar kan förvandlas till indragna semestrar, övertid, nödfallsövertid, aktivering av krislägesavtal, beordringar och andra pandemiåtgärder.
Rättad: Förtydligar vad siffran 38 procent avser.