Arbetet med att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset går i raketfart. Virusets arvsmassa blev kartlagd i januari och nu har de första kliniska testerna av ett möjligt vaccin inletts på en mindre grupp människor i USA.
– I början av året trodde jag att det skulle dröja fram till juni. Så om jag nu gissar att det tar ytterligare ett år innan vaccinet kan börja användas lite bredare, så kanske det bara tar nio månader, säger Matti Sällberg, professor och vaccinforskare vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska institutet.
Utnyttjar kroppens maskineri
En anledning till att arbetet går så fort, förklarar han, är att forskarna inriktar sig på en ny typ av vaccin, ett så kallat genetiskt vaccin. I stället för att först producera de delar av viruspartikeln som ska sätta fart på kroppens immunförsvar för att skapa immunitet, nöjer sig forskarna med att ta fram den genetiska koden för dessa delar. Genom att sedan spruta in generna så att de tas upp av kroppens celler utnyttjas kroppens eget maskineri för att tillverka vaccinproteinet.
– Inne i cellerna översätts generna till vaccinprotein, som aktiverar kroppens immunförsvar. Det är mycket enklare än att odla fram virus, eller producera och rena fram protein. Det är därför det går så fort, säger Matti Sällberg.
Än så länge finns det dock inga genetiska vaccin av något slag som har godkänts för människa. Så även om själva utvecklingen och försöken går snabbt, kan det krävas extra procedurer för att nå ett slutligt godkännande, tillägger han.
Det projekt som har nått längst och nu genomför kliniska försök i fas ett drivs av det amerikanska företaget Moderna. Hack i häl på dem finns det amerikanska företaget Inovio och det tyska företaget Curevac – som enligt den tyska tidningen Die Welt erbjöds ett högt belopp av USA:s president Donald Trump för att ge USA exklusiv rätt till ett framtida vaccin. Uppgiften dementerades dock senare av bolaget – strax efter att den tidigare vd:n hade bytts ut.
Bredare grepp
Samtliga tre företag satsar på liknande typer av genetiska vaccin. Målet är att få i gång ett immunsvar mot de klubbliknande protein som det nya coronaviruset har på sin yta för att fästa vid kroppens celler. Skillnaden är att Moderna och Curevac utvecklar så kallat rna-vaccin, i stället för dna-vaccin som Inovio satsar på.
Rna-vaccin är mer effektivt; det räcker med en tusendel av den mängd dna som behövs för att framkalla immunsvar. Nackdelen är att rna är känsligare än dna, och kan ta längre tid att framställa i stor skala.
Matti Sällberg och hans forskargrupp vid Karolinska institutet utvecklar också ett genetiskt vaccin. Det är ett dna-vaccin som ska ha ett bredare anslag och riktas mot flera olika måltavlor på viruset. Tanken är att det ska ge en mer generell immunitet mot coronavirus.
– Vi kommer att inleda djurförsök om en och en halv vecka, så vi ligger ganska långt efter. Men vi vill att vår kandidat även ska fungera mot andra coronavirus i framtiden. För det här är ju inte sista gången ett coronavirus hoppar från djur till människa. Det kommer att hända många gånger till, det är bara en tidsfråga, säger Matti Sällberg.
"Ett par år"
Förutom de här projekten, som har kommit längst, kämpar omkring 40 andra forskargrupper över hela världen med att ta fram vaccin mot det nya coronaviruset.
Även om arbetet har gått överraskande fort hittills är inte alla bedömare fullt så optimistiska som Matti Sällberg när det gäller möjligheten att till slut få fram ett färdigt vaccin inom kort tid.
– Min gissning är att det fortfarande är ett par år kvar till ett färdigt vaccin om allting går som det ska. Man behöver vaccinera många och följa upp dem under en period, sade Läkemedelsverket vaccinexpert Charlotta Bergquist tidigare under veckan till TT.
Sedan återstår utmaningen att tillverka det nya vaccinet i tillräckligt stor mängd.