I svenska kommuner mäts hur många dagar personer bor på äldreboende. För att kunna jämföra olika delar av Sverige räknas en medianvårdtid fram för varje kommun. En låg sådan tyder på att de som bor på äldreboendena är skörare och avlider snabbare i den kommunen, menar Pär Schön, docent och äldreforskare vid Karolinska institutet. Det kan i sig bero på ett litet antal äldreboendeplatser som endast riktigt sjuka personer kvalificerar för, berättar han.
– Det handlar inte om ondsinta kommunpolitiker. Jag är verkligen inte avundsjuk på deras jobb utan det är så den bistra verkligheten ser ut när det inte finns resurser, säger Pär Schön.
Möjligt samband
Flera av kommunerna som drabbats värst av coronapandemin har relativt korta boendetider på sina äldreboenden. Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) har pekat ut 40 kommuner som särskilt berörda av covid-19 på äldreboenden och totalt 28 av dem har en lägre medianvårdtid än det svenska medianvärdet på två år, visar Svenska palliativregistrets statistik från 2019.
Att en del kommuners äldreboendeplatser fylls upp av extra sköra personer kan tänkas vara en orsak till varför en del kommuner varit särskilt utsatta under pandemin, menar Iréne Nilsson Carlsson, folkhälsoråd på Socialstyrelsen.
– Det skulle kunna vara så, att det är kopplat till hur sköra personerna är från början. Men det finns också andra faktorer som kan spela roll. En kommun kan också drabbas särskilt hårt beroende på hur samhällssmittan ser ut i den kommunen, säger hon och lyfter också fram bristande hygienrutiner.
Från 85 till 8 dagar
En utsatt kommun är Stockholm, som sett många dödsfall i covid-19 på äldreboende. Där bor man i snitt 1,5 år på äldreboende. Äldreforskaren Pär Schön har följt hur huvudstadens äldreboende över tid allt mer fyllts upp av väldigt sjuka och svaga personer.
I en studie undersökte han hur snabbt man dog efter att ha flyttat in på äldreboende på stadsdelen Kungsholmen i centrala Stockholm. År 2012 dog en tiondel bara efter i genomsnitt 8 dagar, jämfört med efter 85 dagar år 2006.
– Det är en konsekvens av att man har skurit ner och man ser samma trend på riksnivå. Alla kommuner har nog gjort det, men från olika nivåer. En del har dragit ner från en generös nivå medan andra från en låg nivå, säger Pär Schön.
Forskaren menar att svenska äldreboenden över tid fyllts med sjukare personer, eftersom allt fler äldre i stället vårdas i hemmet. Då med hjälp från anhöriga eller hemtjänst, vilket är betydligt billigare. Ett år med hemtjänst kostar i snitt 299 000 kronor medan ett år på äldreboende i snitt kostar 871 000 kronor, enligt Socialstyrelsens siffror från 2018.
– Ska man spara pengar lägger man ner äldreboende som är den dyraste vårdformen vi har, säger Pär Schön.