Debatten och den slutliga omröstningen i kammaren sker först nästa vecka, den 3 juni, men partiernas sedan tidigare aviserade positioner består när socialförsäkringsutskottet har arbetat klart med propositionen. Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna samt även Centerpartiet yrkar avslag.

Centerpartiet säger nej trots att partiet står bakom det stora paket av migrationslagar som regeringen lagt och som utskottet arbetar med. Det innebär vissa möjligheter för ensamkommande utan skyddsskäl att få stanna i Sverige.

Bara V stödjer

Men för propositionen om gymnasielagen får regeringen får bara stöd av Vänsterpartiet. Den innehåller förslag om tillfälliga lättnader till 2023 i kraven för ensamkommande som läser på gymnasiet och som vill kvala in för ett permanent uppehållstillstånd.

Med hänvisning till att pandemin har gjort det svårare att få jobb ville regeringen förlänga tiden för en person att etablera sig på arbetsmarknaden efter utbildningen från sex till tolv månader. Regeringen vill också sänka försörjningskravet på så vis att studiemedel ska kunna räknas som del av inkomst. Som försörjning ska också en anställning som betalas av staten, så kallad yrkesintroduktion, duga.

Är fel ute

Men utskottets majoritet anser att regeringen är fel ute. I sitt betänkande skriver utskottet att problemen som uppstått på arbetsmarknaden under pandemin bör lösas med ekonomisk politik mot arbetslöshet i stort, "inte genom särregleringar för en grupp som inte har skyddsskäl". Jobb som subventioneras av staten ska inte räknas som försörjning, anser utskottet, och tvivlar på att förslagen ens har den effekt som regeringen hävdar – det vill säga att fler skulle kunna få uppehållstillstånd.

Utskottet motsätter sig gymnasielagen i grunden eftersom den, enligt betänkandet, syftar till att "garantera att en särskild grupp utlänningar kan beviljas uppehållstillstånd, trots att de befunnits sakna skyddsskäl och i allmänhet inte kunnat klarlägga sin identitet."