Redan förra sommaren pekade EU-kommissionen ut Ryssland, jämte Kina, för att ligga bakom desinformationskampanjer i coronavirusets spår.
De senaste månaderna har falska nyheter, vilseledande information och konspirationsteorier allt mer kommit att handla om vaccinerna.
Propagandan riktar in sig på oro över biverkningar och ifrågasätter vaccinernas säkerhet och effektivitet.
Några exempel på falska nyheter den senaste tiden i medier kopplade till Moskva är påståenden om att "globalister" använder pandemin och vaccinet från Pfizer för att minska jordens befolkning, och att Astras vaccin inte fungerar.
Moldaviska läkare påstås vägra att vaccineras med Astra, och om Ukrainas president, som nyligen lät vaccinera sig, hävdas att han inte fick vaccin i sprutan utan en dos vitaminer.
Kreml-vänliga medier
Vacciner tillverkade i väst påstås även falskeligen leda till infertilitet och orsaka dödsfall. Exempelvis rapporterade rg.ru, den ryska regeringens officiella nyhetsorgan, i februari att 64 svenskar dött till följd av biverkningar från Pfizers vaccin. Att det rörde sig om äldre med underliggande sjukdomar, och att Läkemedelsverket inte kopplar dödsfallen till vaccinet, utelämnades.
Exemplen är hämtade från EU:s utrikestjänst (EEAS), som övervakar rysk desinformation och också motbevisar utsagorna. I dagsläget har man totalt över tvåhundra exempel på vilseledande information och lögner som spridits om vaccin av Kreml-vänliga medier, som Sputnik, tsargrad.tv, EADaily och RT, sedan pandemins start.
Det är tydligt att propagandan kring vaccinerna har trappats upp, enligt James Pamment, docent i strategisk kommunikation vid Lunds universitet.
Syftet är att undergräva förtroendet för de vacciner som utvecklats i väst – och samtidigt framställa det ryska vaccinet, Sputnik V, som en räddare i nöden.
Han känner inte till om främmande makt bedriver påverkanskampanjer specifikt riktade mot Sverige. Men oavsett är det tydligt att opinionen påverkas.
– Mycket av det som sprids i Europa importeras till den svenska debatten, säger James Pamment.
Aktiverar genom nyckelord
Sårbarheter i samhället, som den allmänna oron kring coronaviruset, gör oss mottagliga. Ett mönster James Pamment sett är att den ryska desinformationen i Sverige får fart på grupper som egentligen har helt skilda intressen.
– Jag ser rätt så mycket av det. Det är ganska skickligt gjort hur man aktiverar dem. Folk som egentligen inte har samma intressen när det gäller vaccin eller hur man ska hantera coronaviruset, men som kanske överlappar i andra frågor, säger James Pamment.
– Det finns folk som är missnöjda med myndigheter, eller folk som är emot mainstream-medier – dem kan man aktivera genom vissa nyckelord och på så sätt skapa "troll-nätverk" som tar plats i debatten och skapar störningar.
Enligt Pamment har stort fokus i den ryska propagandan lagts på berättelser från "verkliga livet".
– Det är sådant som kan ge upphov till väldigt obehagliga känslor. Man känner nån som känner nån som upplevt den här allvarliga biverkningen. Det känns mycket mer äkta än att läsa att 0,02 procent i befolkningen upplevt något.
Kaotisk vaccinstart
EU:s kaotiska vaccinstart har påverkat situationen och riskerar också att bidra till att desinformationen får fäste.
– Allt som inte bidrar till förtroende blir i stället en sårbarhet, säger James Pamment.
Det stora hotet med desinformationen är att såväl medborgare som beslutsfattare inte fattar rätt beslut kring olika vacciner, säger han.
– Det är väldigt svårt att säga just nu vilket vaccin som är bäst. I den osäkerheten finns det öppningar för påverkan. Risken är att man fattar beslut utifrån fel faktorer och kanske pausar eller saktar ner av fel anledning, säger James Pamment.
TT: Var det detta vi såg i veckan med beskeden kring Astras vaccin?
– Det är väldigt svårt att ge konkreta bevis för att rysk desinformation haft den här effekten. Däremot kan man konstatera att det spelar främmande makt i händerna när vissa länder tar vissa beslut och andra inte gör det. Det skapar splittring och det är just vad Ryssland vill uppnå.
Sputnik V på Twitter
Vanligtvis syftar påverkanskampanjer från ryskt håll bara till att söndra och skapa splittring. Men den här gången finns även ett konstruktivt mål i att främja Sputnik-vaccinet, som till och med har ett eget Twitter-konto.
– Det är en fin balansgång de behöver gå. De måste aktivera nätverk som är emot vacciner, men kan inte ifrågasätta vacciner som sådana, eftersom målet är att marknadsföra sitt eget. Hur de löser den informationsutmaningen – exempelvis att Astras vaccin kan inkludera ett mikrochip, men att deras inte gör det – ska bli intressant att se, säger James Pamment.
Han bedömer samtidigt risken för att desinformationen får en bred spridning i Sverige som liten.
– Det finns grupper som redan har en misstro mot allt som regeringen och myndigheter säger. De får bränsle från främmande makt – idéer och narrativ som kan användas i argumentation. Men det är ganska slutna nätverk och även om de försöker "trolla" och påverka den större samhällsdebatten på olika sätt övertygar de främst varandra, säger James Pamment.
Ryssland har konsekvent avvisat alla anklagelser om att man sprider desinformation.