Så lyckades "Lilla Kina" ducka coronaviruset

I Prato hyllas stadens kinesiska invånare för att tidigt ha insett allvaret när coronaviruset började spridas. Det lyfts fram som en anledning till varför staden klarat sig relativt bra jämfört med andra delar av Italien.

Affärsmannen Luca Zhou är född i Kina men bor i Prato i Italien. När han återvände till staden från nyårsfirandet i hemlandet satte han sig själv i karantän i sitt sovrum i två veckor. Därefter gick han aldrig ut utan munskydd.

Affärsmannen Luca Zhou är född i Kina men bor i Prato i Italien. När han återvände till staden från nyårsfirandet i hemlandet satte han sig själv i karantän i sitt sovrum i två veckor. Därefter gick han aldrig ut utan munskydd.

Foto: Maurizio Ciampolini/Reuters/TT

Hälsa och sjukvård2020-04-30 18:35

Textilhubben Prato har färre bekräftade fall av covid-19 än någon annan region i Toscana och ingen av stadens omkring 50 000 kineser har testat positivt för sjukdomen, enligt officiella uppgifter som webbsajten Politico hänvisar till.

Många med asiatiskt ursprung har utsatts för rasism i coronavirusets spår. Och från italienskt håll sågs Prato tidigt som en potentiell smitthärd. Många reste från staden för att fira nyår i Kina, som då var centrum för virusutbrottet i världen, för att sedan återvända till Toscana.

Textilarbetare

Prato har Italiens största kinesiska population och kallas ibland "Lilla Kina". Hit har många invandrat för att främst arbeta inom textilindustrin. Men medan italienare obekymrat fortsatte att åka skidor och besöka barer försvann kinesiska invånare plötsligt från Pratos gator i slutet av januari – flera veckor innan det första bekräftade fallet av covid-19 i Italien.

En av dem var affärsmannen Luca Zhou som när han återvände från Kina isolerade sig från sin familj i två veckor.

– Vi hade sett vad som hände i Kina och var oroliga, säger han till nyhetsbyrån Reuters.

Skyddade sig

Efter den självpåtagna isoleringen bar Luca Zhou alltid munskydd och handskar när han rörde sig utomhus. Men de enda som enligt honom gjorde detsamma var de få landsmän som han mötte på gatorna.

– Mina italienska vänner kollade konstigt på mig. När jag kom tillbaka till Prato sade de italienska myndigheterna ingenting. Vi gjorde allt på eget initiativ. Och hade vi inte gjort det skulle vi alla vara smittade, såväl italienare som kineser.

De flesta av kineserna i Prato har band till området kring Wenzhou, som precis som många andra städer i Kina stängde ner innan nyårsfirandet. Många som reste dit satt därför isolerade under festligheterna och när de kom tillbaka till Prato manade ledare inom stadens kinesiska samfund dem till 14 dagars karantän i hemmet.

"Hemmagjord lösning"

Meddelandeappen Wechat användes för att skicka runt listor på Kinaresenärer och det datum som de väntades tillbaka. Grannar ryckte ut för att sköta deras matinköp och fråga om de hade drabbats av feber, berättar kommunalrådet Marco Wong för Politico.

– Det var en lågteknologisk hemmagjord variant av Kinas stränga nedstängning, säger han.

Pratos borgmästare Matteo Biffoni har i flera intervjuer lyft fram hur stadens kinesiska invånare föregått med gott exempel.

– I Prato insåg man allvaret i virussituationen, kanske tidigare än någon annanstans i Italien. Och tack vare deras exempel kunde vi alla rätta in oss i ledet, säger han till exempel till Politico.

Fakta: Textilarbetare från Wenzhou

Det bor omkring 310 000 kineser i Italien. Över hälften bor i de nordliga delarna av landet, framförallt kring Prato och Florens.

Toskanska Prato utgör hjärtat i landets textilindustri och många av fabrikerna, som ägs av kinesiska företag, producerar kläder till den italienska modebranschen. På 1990-talet invandrade många till Prato från den kinesiska hamnstaden Wenzhou för att arbeta inom textilindustrin.

Etniska kineser utgör ungefär en fjärdedel av Pratos befolkning. Officiellt bor omkring 30 000 kineser i provinsen, men de många papperslösa gör att den verkliga siffran tros ligga på omkring 50 000. Var sjätte barn i Prato har kinesiskt ursprung.

Källa: The Guardian, Reuters

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!