Så ska Sverige säkra tillgång till vaccin

Världen hungrar efter ett vaccin mot coronaviruset. Men även när ett sådant är på plats är det långt ifrån säkert att Sverige får tillgång till det. Prio ett är förhandlingar med WHO och EU för att se till att Sverige inte skuffas sist i kön, säger socialminister Lena Hallengren (S).

En frivillig deltar i en vaccinstudie för covid-19 från Oxfords universitet i Storbritannien.

En frivillig deltar i en vaccinstudie för covid-19 från Oxfords universitet i Storbritannien.

Foto: Oxforduniversitetet /AP/TT

Hälsa och sjukvård2020-05-11 06:35

Det pågår ett 70-tal olika studier för att ta fram ett vaccin mot coronaviruset. Ett fåtal av dem har gått så långt att de börjat testats på frivilliga.

Ändå räknar de flesta med att ett vaccin finns på marknaden tidigast om ett år. Och då lär efterfrågan vara stor. Frågan är hur väl förberett Sverige är för att få tillgång till de vaccin som finns och kunna få ut dem till dem som behöver dem mest.

Plan för tilldelning

Regeringen har avsatt sammanlagt 100 miljoner kronor till forskning om covid-19 och dessutom ska 100 miljoner per år mellan år 2020 och 2024 gå till vaccinforskning. Det är just forskning för att öka möjligheterna att få fram ett vaccin, samt förhandlingar med EU och WHO för att förhindra att länder försöker "roffa åt sig", som är nyckeln i vaccinfrågan, enligt socialminister Lena Hallengren (S).

– Det är väldigt viktigt för oss att vara med på en EU-nivå nu när man ska säkra upp tilldelningen till exempel. Alla länder är lika angelägna om att få ta del av vaccin och att vi har en plan för hur tilldelningen ska se ut och att vi får vår del är mycket angeläget, säger hon.

Hallengren påpekar också vikten av att kartlägga produktionskapaciteten för tillverkning av vaccin inom EU så att man vet vilka fabriker som har möjlighet att producera de vaccin som kommer ut på marknaden.

– EU-kommissionen prioriterar den här frågan och det är väldigt bra så att man samarbetar och inte kämpar mot varandra utan hjälps åt.

Moderaterna oroliga

Moderaternas socialpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall anser dock att regeringen borde agera mer proaktivt. Både inom och utanför EU samt nationellt för att utforma uppdrag till ansvariga myndigheter så att de finns på plats när vaccinet kommer. Hon tar som exempel testningen för coronaviruset i Sverige och att den inte kommit i gång som regeringen önskat i regionerna.

– Det gör mig orolig, för vaccinationen kommer att ha likartade bekymmer om man inte är väldigt klar över alla delar i detta genom en nationell vaccinationsstrategi, och den behöver vara på plats ganska snart, säger Waltersson Grönvall.

Inte bekymrad

Enligt Hallengren kommer det dock att finnas tid att få en sådan strategi på plats. När man vet mer om vad för slags vaccin som kan bli aktuella kommer också Folkhälsomyndigheten få ett mer specifikt uppdrag för att hantera vaccinfrågan.

– Nu handlar det om forskning och fördelningsmekanismer globalt och inte hur vi ska fördela ett eventuellt vaccin hemma i Sverige. Det ska vi inte försvåra eller förstora, säger hon.

– Jag är inte bekymrad eller orolig för att vi inte kommer att kunna hantera en situation över tillgång i Sverige när den dagen kommer.

Fakta: Olika typer av vaccin

Vaccinering går förenklat ut på att lära kroppens immunförsvar att känna igen det farliga smittämnet. Det sker genom att spruta in en ofarlig version av smittämnet, eller en del av smittämnet, så att immunförsvaret får träna på att upptäcka det under säkra former.

De vaccin som utvecklas mot covid-19 är i så gott som samtliga fall genetiska vaccin. Det innebär att man utnyttjar kroppens eget maskineri för att framställa det protein som immunförsvaret ska lära sig att upptäcka, genom att spruta in en liten bit arvsmassa i kroppen. När det gäller vaccin mot covid-19 kodar arvsmassan för de små utskott, spike-protein, som viruset har på sin yta för att ta sig in i våra celler.

Fördelen med genetiska vaccin är att de går snabbare att tillverka jämfört med andra typer av vaccin. Nackdelen är bland annat att det kan vara svårare att få in arvsmassan på rätt ställe i kroppen, och att det än så länge inte har tagits fram något godkänt genetiskt vaccin för människa.

Källa: Matti Sällberg, professor och vaccinforskare vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska institutet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!