Enligt Folkhälsomyndigheten har 13 621 personer i Sverige hittills avlidit med covid-19. Enligt Socialstyrelsen, däremot, har 12 598 personer dött av viruset fram till och med den 4 april i år.
Skillnaden beror på att Socialstyrelsens statistik bygger på dödsorsaksintyg, medan Folkhälsomyndigheten registrerar alla som dött med en covid-diagnos upp till 30 dagar efter diagnostillfället. Folkhälsomyndighetens siffror är alltså en sorts snabbstatistik, medan Socialstyrelsens statistik, som är Sveriges officiella, utgår från läkarutlåtanden och därför ofta har en större eftersläpning.
Oavsett vilken statistik man väljer att titta på, visar siffrorna att pandemin hittills drabbat Sverige väldigt ojämnt. Det är alltså inte bara mellan olika europeiska länder som viruset slagit till olika hårt, utan också mellan olika regioner.
Högst i landet
I Sverige förra våren var Stockholm värst drabbat med en betydligt högre andel döda, jämfört med andra regioner. Men nu, efter den andra vågen, har bilden delvis förändrats. Nu är det Gävleborg som har högst andel döda per 100 000 invånare.
– Jag vet inte varför, men man har tillsatt en utredning som ska titta på det, för att se om det finns någon förklaring, säger Shah Jalal, smittskyddsläkare i Region Gävleborg.
I Gävleborg har hittills 173 personer per 100 000 invånare dött till följd av covid-19, enligt Socialstyrelsens statistik. Därefter kommer Stockholm (160) följt av Västernorrland (150).
Det ska jämföras med Västerbotten där "bara" 51 personer per 100 000 invånare dött till följd av viruset. Bara en tredjedel så många.
Att Stockholm råkade illa ut i våras är inte så förvånande. Det var där som viruset först fick fäste. Dessutom är Stockholm en förhållandevis tätbefolkad storstad, med en hög andel utomeuropeiska invånare och områden med utbredd trångboddhet. Allt detta har hållits fram som möjliga förklaringar till Stockholms höga dödstal i våras.
Karin Modig, docent i epidemiologi vid Karolinska institutet, ser framförallt två bärande orsaker till de regionala skillnaderna:
För det första gäller det åldersstrukturen i de olika regionerna.
– Även om man tittar på fall per 100 000 invånare så vet vi att den absoluta majoriteten av alla dödsfall har inträffat i höga åldrar. Därför kommer regioner som relativt sett har en äldre befolkning att ha drabbats hårdare, säger hon till TT.
För det andra handlar det om i vilken omfattning man lyckats hindra smittan att komma in hos äldreboende och hemtjänst:
– Det är också en viktig faktor. Under den första vågen av pandemin kom i princip all dödlighet från dessa två. I den mån man lyckas med den strategin så kan det också förklara vissa regionala skillnader.
Utbrott hos företag
Även om det heter att hela landet har haft samma strategi i bekämpningen, lyfter Karin Modig ännu en teori:
– Det har också skett en del arbete som legat på regionerna när det gäller testning och smittspårning. Även om jag tror att de flesta gjort sitt bästa skulle det vara intressant om det kunde förklara skillnader och om vissa regioner varit mera effektiva i det arbetet. Där har vi inte sett någon djupgående analys.
I Gävleborg, berättar Shah Jalal, har flera företag dessutom drabbats av utbrott bland de anställda, precis som i Västerbotten.
– Men dessa har vi lyckats hantera ganska bra. Så varför just Gävleborg? Jag vet inte, men det är precis som en våg som går upp och ner och nu är vi inne i tredje vågen med en ganska stor smittspridning, precis som i många andra regioner, säger Shah Jalal.