Skärpta regler för PFAS – stör immunförsvaret

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) vill sänka det hälsobaserade riktvärdet för PFAS flera tusen gånger. En viktig orsak är studier som visar att ämnena försämrar effekten av vaccinationer.

Brandövningsplatsen på F17 i Kallinge. Här har stora mängder brandskum med PFAS använts. Dricksvattnet innehåller därför höga halter av de hälsofarliga ämnena. Arkivbild.

Brandövningsplatsen på F17 i Kallinge. Här har stora mängder brandskum med PFAS använts. Dricksvattnet innehåller därför höga halter av de hälsofarliga ämnena. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

Hälsa och sjukvård2020-09-18 19:55

PFAS är en grupp giftiga kemikalier, som man i flera svenska kommuner upptäckt mycket höga halter av i dricksvattnet.

Det nya riktvärdet för PFAS bör vara 4,4 nanogram per kilo kroppsvikt och vecka, meddelar EFSA, EU:s motsvarighet till Livsmedelsverket. Riktvärdet beskriver den mängd av dessa ämnen man anses kunna få i sig varje vecka hela livet utan negativa hälsoeffekter.

– Det är en mycket kraftig skärpning. De gamla värdena var oerhört mycket högre, säger Emma Halldin-Ankarberg, toxikolog vid Livsmedelsverket.

En av de tyngst vägande orsakerna bakom beslutet är ökande kunskap om att redan låga nivåer av PFAS stör immunförsvaret på ett sätt som bland annat försämrar effekten av vaccinationer. Dessutom är det sedan tidigare känt att PFAS påverkar exempelvis levern, njurarna och regleringen av blodets kolesterolhalt.

Tusentals olika ämnen

I dagsläget finns dock inget juridiskt fastslaget gränsvärde för PFAS i dricksvatten inom EU. Sverige har en så kallad åtgärdsgräns, som ligger på 90 nanogram PFAS per liter dricksvatten. Den är dock svår att direkt jämföra med det nya riktvärde som EFSA har föreslagit.

Det beror främst på att de inte uttrycks enligt samma mått. Men också på att PFAS inte är ett enda ämne, utan ett samlingsnamn för nästan 5 000 olika hälsofarliga kemikalier – och att Sverige och EFSA inkluderar olika antal ämnen i sina mått. EFSA:s riktvärde gäller för en kompott av fyra PFAS-ämnen, och i Sveriges åtgärdsgräns ingår elva olika ämnen. EU-kommissionen arbetar dessutom på ett EU-gemensamt gränsvärde, som inkluderar ytterligare andra ämnen.

– Men oavsett hur man räknar på det här så skulle jag säga att vi måste skärpa gränsen i Sverige. Fast det är för tidigt att säga på vilket sätt, och hur det kommer att bli. Vi ska räkna på det nu, säger Emma Halldin-Ankarberg.

Byts ut

Hon understryker att det är mycket bra att riktvärdet nu skärps i Europa. Men att ett av huvudproblemen återstår – nämligen att kemikalier än så länge inte kan förbjudas eller regleras på gruppnivå. Den begränsningen blir mycket tydlig när det handlar om PFAS, som innehåller så många olika ämnen som är förhållandevis utbytbara eftersom de har liknande egenskaper.

– I dag är det bara två av de här nästan 5 000 olika PFAS-ämnena som är förbjudna. Och de har börjat minska. Men samtidigt ser vi att företagen går över till andra ämnen, som börjar öka i stället. Vi ligger alltid ett steg efter företagen, så länge lagstiftningen ser ut som den gör, säger Emma Halldin-Ankarberg.

EU-kommissionen kommer sannolikt att fastslå ett slutgiltigt gränsvärde för PFAS i dricksvatten i december. Därefter har EU:s medlemsländer två år på sig att implementera det.

– Då blir det ett så kallat minimidirektiv, där varje land får sätta ännu strängare gränsvärden om de vill. Vi ska titta på det här när vi får besked från kommissionen och se vad det innebär för Sveriges del, säger Emma Halldin-Ankarberg.

Fakta: PFAS skapas av människan

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) är samlingsnamn för ungefär 4 700 olika industriframställda ämnen med liknande struktur och delvis gemensamma egenskaper.

PFAS innehåller fluoratomer på särskilda platser och molekylerna kännetecknas av att de har en vattenlöslig och en fettlöslig sida. Detta ger dem särskilda ytegenskaper, vilket exempelvis utnyttjas för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier och golv.

Andra användningsområden är beläggning i stekpannor och i vissa typer av matförpackningar, till exempel till hamburgare, popcorn och på smörgåspapper.

PFAS förekommer inte naturligt, utan började framställas i större skala på 1950-talet.

PFAS är mycket långlivade föreningar, som bryts ned synnerligen långsamt. När de väl hamnat i naturen blir de därför kvar. Därför är de ett svårt problem i vattentäkter nära exempelvis flygplatser och militärområden, där man sprutat stora mängder brandskum.

PFAS har flera negativa effekter på hälsan. Till exempel påverkas njurar, lever och kolesterolhalt. Det finns även studier som visar att PFAS hämmar kroppens immunförsvar, vilket ökar risken för infektioner för ger ett försämrat immunsvar på vaccinationer.

Foster, spädbarn och barn tycks vara extra känsliga för PFAS. Ämnena kan föras över via moderkakan och via amning.

Källor: Nationalencyklopedin och Livsmedelsverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!