Elever riskerar att inte få de kunskaper och färdigheter som de annars skulle ha fått på grund av pandemin. Det slår Skolverket fast i en uppföljande rapport av coronavirusets konsekvenser för skolan.
De största hoten mot utbildningen är frånvaro, både bland både elever och personal, och det gångna årets omfattande distansundervisning.
– Undervisning i skolans lokaler är i regel det bästa när det gäller elevers lärande och välbefinnande. Så hela pandemin har varit en balansgång mellan att å ena sidan risken för smittspridning och å andra sidan riskerna för ett utbildningstapp, säger Anna Castberg, chef för Skolverkets utredningsenhet.
– Pandemin har satt ljuset på det som redan tidigare var utmaningar i svensk skola, nämligen likvärdigheten och lärarbristen, säger Anna Castberg.
Drabbas hårt
När skolan blivit mer digital är det ofta elever som redan har det svårt som drabbas extra hårt.
– Det kan vara de som haft familjeförhållanden som gjort det svårare att följa undervisningen på distans, eller elever med mindre studievana och elever i behov av stöd.
Många lärare vittnar enligt rapporten om ett utmanande år som krävt mycket från dem.
– Det är viktigt att man hittar olika sätt för att avlasta lärarkåren, säger Castberg.
Samtidigt är det just fler lärare som behövs när kunskapstappet som pandemin riskerar att innebära ska tas igen.
– Det har varit hög personalfrånvaro under perioder. Då har man behövt ta in fler lärare, vilket ju också varit en utmaning i och med lärarbristen. Samtidigt har man inte velat ha för många vuxna närvarande i skolan, säger Castberg.
Slippa reformer
I både högstadie- och gymnasieskolan uppger cirka en tredjedel av de tillfrågade huvudmännen att man till viss grad tvingats ställa in planerad undervisning under det gångna året.
– Samtidigt har något som varit ett utvecklingsområde inom skolan, digitaliseringen, fått en rejält skjuts, säger Castberg.
Inför hösten kommer Skolverket att fokusera på främst tre områden: återupptagningen av undervisning på plats, elevernas hälsa och välbefinnande samt kompensering av det kunskapstapp som kan ha uppkommit.
– Mycket handlar om att se vad som behövs lokalt, hur ser det ut för just den här skolan? Överlag så har många arbetat väldigt hårt för att svenska elever ska få en så god utbildning som möjligt, även under en svår pandemi, säger Anna Castberg.
Ett annat behov från skolans sida är "lugn och ro". Flera huvudmän önskar slippa nya reformer i skolan den närmsta tiden, för att i stället få fokusera på undervisningen.
"Även om de uttrycker en förståelse för att det finns många andra frågor som är prioriterade så uttrycker dessa att både huvudmän, skolledare och framför allt lärare behöver tid för återhämtning", heter det i rapporten.