Smittspårning – ett huvudvapen mot smittan

Smittspårning är ett kraftfullt vapen för att begränsa spridningen av covid-19. En del regioner tog paus under den värsta smittspridningen – men under sommaren har flera startat särskilda smittspårningsenheter.

I region Skåne har en central smittspårningsenhet för covid-19 skapats. Smittspåraren Per Samuelsson är en av dem som jobbar där.

I region Skåne har en central smittspårningsenhet för covid-19 skapats. Smittspåraren Per Samuelsson är en av dem som jobbar där.

Foto: OLA TORKELSSON / TT

Hälsa och sjukvård2020-09-07 06:06

En enkät som TT har genomfört, 17 av 21 regioner har svarat, visar att smittspårning av covidpatienter pågår i hela landet, men att den ser olika ut. I flera regioner har samtliga fall smittspårats sedan det första upptäcktes, medan andra regioner upphörde med smittspårningen när smittspridningen var som störst, eftersom det enligt Folkhälsomyndigheten då oftast är ogörligt att veta var man smittats.

Sedan det totala antalet smittade gått ner och möjligheterna till provtagning har ökat har flera regioner växlat upp smittspårningen. Region Skåne, som länge har haft ett relativt sett lågt antal smittade, är en av de regioner där en central smittspårningsenhet har startats.

Smittspårning ska bryta trend

– Vi ser en tydligt ökande trend från en låg nivå. Det kan bero på många saker, bland annat ser vi en ökad rörlighet i samhället när folk kommer hem från semestrarna, börjar jobba och skolorna öppnar. Sedan har vi alltid diskussionen om man kanske slappnat av lite vad det gäller att följa de allmänna råden, säger Per Hagstam, biträdande smittskyddsläkare i Skåne.

Region Skåne sätter nu in åtgärder för att hejda utvecklingen och där kommer lättillgänglig testning och smittspårning in.

– Smittspårning är ett huvudvapen vi har när vi ska bryta den här trenden, säger Per Hagstam.

Initialt har det varit personal från ungdomsmottagningen, som är vana vid smittspårning av sexuellt överförbara sjukdomar, som arbetar som smittspårare på enheten Skåne online. Smittspårarna ringer upp de personer som fått positiva provsvar.

– Då får den sjuke rådgivning och information och också instruktioner att informera sina närkontakter om att de varit utsatta för smitta. Närkontakter behöver alltid vara uppmärksamma på sina symtom under en period och ska testa sig vid minsta symtom, säger Per Hagstam.

I region Kronoberg har smittspårning av alla positiva fall pågått sedan pandemins utbrott.

– Vi har aldrig slutat smittspåra. Vi har hela tiden varit i kontakt med alla positiva fall. Sedan har det ändrat sig vad man gör med dem. Från första början skulle alla som hade varit i kontakt med någon smittad vara hemma från jobbet. Nu är vi tillbaka till att man ska försöka vara hemma om det går, säger Christian Romin Blomkvist, smittskyddsläkare i region Kronoberg.

Oroväckande tecken

Anledningen till att Kronoberg har kunnat fortsätta med smittspårningen under hela pandemin är att antalet smittade ökade i ett relativt sent skede jämfört med exempelvis Stockholm.

– Vi hade lite mer förberedelsetid. Men vi har inte haft koll på smittspridningen i samhället hela tiden, eftersom vi inte provtog allmänheten under våren. Det var det ju ingen som gjorde då, säger Christian Romin Blomkvist.

Inför hösten ser både Skåne och Kronoberg oroväckande tendenser när smittspridningen bland unga vuxna mellan 20 och 30 år ökar. I Skåne har smittspårningen sett att resande från Balkan och sydöstra Medelhavet står för tio procent av de nya fallen.

– Det visar att de som varit där ska vara uppmärksamma på symtom och testa sig tidigt, säger Per Hagstam.

Oron för att trängseln på de skånska stränderna under sommaren skulle öka smittspridningen har dock inte visat sig vara befogad.

– Det har inte gett avtryck i statistiken så här långt i alla fall. Vi ser ingen ökad smittspridning i de områdena, säger Per Hagstam.

Fakta: Smittspårning

Covid-19 är klassad som en allmänfarlig- och samhällsfarlig sjukdom och är därmed också en smittspårningspliktig sjukdom. Den enskilda patienten är skyldig att vid allmänfarliga sjukdomar, så gott denne förmår, medverka till att minska risken för smittspridning. Det innebär att covidsmittade personer ska informera sina närkontakter, även om vården har kvar ansvaret för smittspårningen. Gällande covid-19 finns också ett stort behov av att smittspårningen genomförs på snabbast möjliga sätt för att smittspridningen ska kunna brytas snarast.

Då smittspridningen av covid-19 är ojämnt fördelad krävs det en regional anpassning av hur smittspårningsarbetet genomförs. En viktig aspekt är att i en situation med samhällssmitta fokusera resurser på kontakter som sker i miljöer där man vet att det finns en hög risk för smittspridning. Ett prioriterat arbete är att smittspåra i den händelse man får kännedom om fall av covid-19 i miljöer som inkluderar riskgrupper.

Källa: Folkhälsomyndigheten, Vägledning för smittspårning av covid-19.


Fakta: Enkät om smittspårning

Enkäten om smittspårning mejlades ut från TT Nyhetsbyrån till smittskyddsansvariga i samtliga regioner den 19 augusti, och skulle besvaras senast den 25 augusti.

De frågor som ställdes var: Smittspårar ni alla fall av covid-19 i er region? Prioriteras några speciella grupper i smittspårningen? När började ni smittspåra covidfall (datum)? Har smittspårningen av covidfall utökats under pandemin? Hur många covidpositiva har ni som region kontaktat? Vem/vilka sköter smittspårningen av covidfall hos er?

17 av 21 regioner svarade.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!