När Socialstyrelsen analyserar sin statistik över dödsorsaker upptäcker de fler avlidna i covid-19 än Folkhälsomyndigheten rapporterar. Det framkom vid måndagens presskonferens om pandemiläget i Sverige.
– Vi hittar ungefär tio procent fler personer än vad som har framkommit hittills i Folkhälsomyndighetens uppgifter, säger Mona Heurgren, avdelningschef vid Socialstyrelsen.
TT: Tio procent är ganska många fler dödsfall än vad Folkhälsomyndigheten tidigare har redovisat. Varför är de högre?
– Den stora skillnaden är att vi även har med fall som inte har laboratorietestats, utan där ansvarig läkare har dokumenterat att det är en patient med covid-19.
Lång eftersläpning
Det är Socialstyrelsen som ansvarar för den officiella statistiken om hälsa, vård och omsorg och dödsorsaker i Sverige. Men eftersom dödsorsakerna rapporteras in enligt särskilda rutiner och ska kodas enligt Världshälsoorganisationen WHO:s regelverk har vården tre veckor på sig att skicka in dödsorsaksintyg. Därför har det dröjt innan siffrorna blivit tillgängliga.
Nu har myndigheten börjat publicera statistiken över personer som avlidit av covid-19 på sin hemsida. Socialstyrelsen har nu fastställt dödsorsaken avseende covid-19 i cirka 1 700 fall, och det är analysen av dessa siffror som Socialstyrelsen presenterade i dag. Ungefär 90 procent av de avlidna var över 70 år; endast 1 procent under 50 år, och hälften av dödsfallen har skett i Stockholms län. De flesta avlidna har en eller flera kända riskfaktorer.
– Analysen visar att det är cirka tio procent fler dödsfall än vad Folkhälsomyndigheten hade registrerat vid samma tidpunkt. Den statistik som Folkhälsomyndigheten hittills har registrerat stämmer annars väldigt väl överens på ett övergripande plan. Med det menar jag vilka som drabbas, åldrar, kön och underliggande sjukdomar. Men vi har alltså en viss skillnad som är antal personer som avlider till följd av covid-19 fram till i dag, säger Mona Heurgren.
Alltid viss skillnad
Biträdande statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten Anders Wallensten påpekar att det alltid kommer att vara en viss skillnad mellan olika register:
– Ett sätt att se det totala antalet dödsfall är att sedan titta på överdödligheten, där man fångar fall som kanske inte ens har fått diagnosen av en läkare. Vi kommer att ha olika säkra data i olika delar av den här utvecklingen.
Det viktiga, säger Wallensten, är att ha en konsekvent rapportering som löpande går att utvärdera över tid.
Aktuell statistik
Enligt den statistik som Folkhälsomyndigheten presenterade i dag har totalt 2 274 personer avlidit i sviterna av covid-19 i Sverige hittills. Det är en ökning med 80 personer det senaste dygnet. De uppdaterade siffrorna visar även att totalt 18 640 har bekräftats smittade av coronaviruset i Sverige.
Wallensten understryker att siffrorna sannolikt kommer att stiga ytterligare, när helgens dödsfall inrapporterats i högre utsträckning.
– Sista dagarna är ofullständiga och så brukar det vara efter helgerna. Så vi får väl se de närmaste dagarna hur det här efterkorrigeras, säger han.
I världen har närmare tre miljoner bekräftats smittade och runt 200 000 avlidit.
Intensivvård
Antalet personer som får eller har fått intensivvård på grund av covid-19 i Sverige är vid det här laget 1 353 personer. Just nu får 543 patienter med covid-19 intensivvård.
– Vi rapporterar i dag 1 073 tillgängliga IVA-platser i landet, säger Johanna Sandwall, krisberedskapschef vid Socialstyrelsen.
Fortsatt är det en ganska ojämn belastning på vården i landet. Man arbetar därför med att fördela patienter mellan regionerna.
– Vad gäller skyddsutrustning är det fortsatt kritisk påverkan i några regioner.
Skyddskläder ska det vara mest brist på, säger hon.
Uthållighet en utmaning
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tillsammans med Kantar Sifo undersökt människors beteende löpande under coronakrisen genom enkätundersökningar.
– En utmaning för alla just nu är uthålligheten, då blir det viktigt att följa hur människor uppfattar situationen, säger Svante Werger, särskild rådgivare vid MSB.
Främst oroar sig människor för ekonomin, enligt undersökningen.
– Så har det varit under hela undersökningsperioden, som har pågått i en månad, säger Werger.
Många oroar sig också för att arbetslösheten ska öka och att företag ska få allvarliga problem.
– Även oron för välfärdssystemet får höga siffror.
Att vården inte ska ha tillräcklig kapacitet är också något som många är oroliga för, enligt undersökningen.
Oron ser dock ut att minska något under mätperioden, säger Svante Werger.