Oron har varit stor över att pandemin ska leda till ökad psykisk ohälsa i Sverige, och siffror från SOS Alarm visar nu på en markant ökning jämfört med förra året av samtal som kategoriseras som "hot om suicid".

Under perioden maj–augusti ökade de samtalen med 13,4 procent jämfört med förra året, och bara under maj månad var skillnaden över 18 procent jämfört med 2019.

Uttryckligt hot

Samtalen som hamnar i kategorin "hot om suicid" är sådana där det uppgetts ett uttryckligt hot om att personen ska ta sitt liv – men säger alltså inget om antalet självmord.

– Antingen kan det vara personen själv eller någon annan som ringer. Det kan vara så att personen står vid ett tågspår, eller är på väg dit, eller hotar med exempelvis vapen eller läkemedel, säger SOS-operatören Rebecka Moen.

Rebecka Moen uppfattar inte att det är coronaviruset i sig som främst har lett till de ökade hoten om suicid, utan snarare den samhällspåverkan som följt av restriktioner från myndigheter.

– Flera samtal jag haft har handlat om att personen kanske har blivit av med den enda kontakten den hade. Där det kan vara allt från att det vanliga boendestödet inte har kunnat besöka, till inställda samlingar och möten, eller att personen själv haft vanliga sjukdomssymtom och inte kunnat komma i kontakt med stödpersoner som vanligt.

Unga vuxna

Hon betonar att de inte kan veta säkert, men säger att både hon och hennes kollegor har upplevt att många av dem som ringt in med suicidhot är relativt unga.

– Upplevelsen är att det är många unga vuxna, och även då med en historik av psykisk ohälsa, som nu mår ännu sämre, säger Rebecka Moen.

Men även om ökningen har varit särskilt markant och oroande under coronavåren så är det vanskligt att se på det som ett övergående problem.

– Även om vi har mer samtal nu så hade vi jättemånga samtal om detta också förra året utan pågående pandemi. Problemen med psykisk ohälsa har vi ju haft sedan länge, säger Rebecka Moen.