Övervikt och fetma har tidigare pekats ut som en riskfaktor under pandemin. Ju fetare en person är, desto högre är risken att drabbas av svår sjukdom.
Nu har forskare vid bland annat University of North Carolina at Chapel Hill, North Carolina, USA, gått igenom den vetenskapliga litteraturen på området, forskning som stärker sambandet ytterligare.
Forskningen, som publiceras i Obesity Reviews, visar att risken för att drabbas av svår covid-19 ökar markant vid ett kroppsmasseindex (BMI) på 30, det vill säga där gränsen för fetma går. Jämfört med normalviktiga ökar risken för att sjukhusvårdas till följd av covid-19 med 113 procent. Risken för att hamna på intensivvården respektive att dö till följd av viruset ökade också, med 74 och 48 procent.
Fysiska tillkortakommanden
Feta personer har oftare underliggande sjukdomar, som högt blodtryck och hjärtsjukdomar, som är riskfaktorer för svår covid-19.
"Dessutom har personer med fetma ofta fysiska tillkortakommanden som gör det svårare att bekämpa sjukdomen, som ett högt kroppsmasseindex, vilket ökar svårigheterna att lägga dem i respirator", säger en av författarna till studien, Melinda Beck, i ett pressmeddelande.
Sambandet mellan fetma och risken för svår covid-19 är inget nytt. Redan i början av pandemin stod det klart att personer med ett högt BMI löper högre risk att hamna på sjukhus och intensivvårdas, även om det har varit svårt för forskarna att klura ut om fetman bör ses som en oberoende riskfaktor eller inte. Det vill säga om det är fetman i sig som ligger bakom riskökningen, eller om det är någon eller några av de underliggande sjukdomar som dessa patienter ofta har som är boven i dramat.
Feta svenskar
I Sverige går gränsen för när fetma ska anses som en riskfaktor för svår covid-19 vid ett BMI på 40, det vill säga vid extrem fetma. Socialstyrelsen är dock medveten om att riskökningen egentligen börjar mycket tidigare. Men eftersom cirka 15 procent av Sveriges befolkning har ett BMI på över 30 skulle riskgruppen bli för stor. Svensken är för fet, helt enkelt, för att en sådan gränsdragning skulle fylla någon funktion, menar myndigheten.
Dessutom, har myndigheten tidigare sagt, så ökar risken successivt. Ju fetare man är, desto högre är risken. Detta gör att det inte finns någon skarp gräns för när fetman kan anses vara farlig respektive ofarlig vid covid-19, vilket också gör en gränsdragning svår.