I Sverige har grundskolan varit mer eller mindre öppen under hela pandemin. Huruvida skolan bör vara det även fortsättningsvis är dock fortfarande en het potatis, med tanke på den smittspridning som finns bland barn och ungdomar just nu.
Den som vill stänga skolan bör dock tänka sig noga för. Det menar sociologen Per Engzell som har undersökt vilken effekt en sådan nedstängning får på lärandet.
– I 95 procent av alla länder har skolorna varit stängda kortare eller längre perioder, men hur det har påverkat eleverna vet vi nästan ingenting om, säger Per Engzell, doktor i sociologi och forskare vid Stockholms universitet samt University of Oxford i England.
Men så, i våras och i Nederländerna, uppstod det som nästan kan liknas vid en perfekt storm för en nyfiken forskare.
– I Nederländerna testar man regelbundet elevernas kunskaper med hjälp av olika prov och i våras slumpades det sig så att man hade nationella diagnostiska prov för låg- och mellanstadieelever precis före och efter den åtta veckor långa skolnedstängning som man hade där, säger Per Engzell.
Stort uppmärksamhet
På så sätt kunde forskarna jämföra provresultaten för elever i åldrarna 7-11 år före och efter nedstängningen, med de prov som skrevs de tre föregående åren, då skolorna inte var stängda.
– Vi kunde också jämföra syskon med varandra, för att på så vis kontrollera för eventuella skillnader i hemmiljön, säger Per Engzell.
Resultatet, som nu presenteras i Proceeedings of the National Academy of Sciences, visar att eleverna hade tappat ungefär en femtedel, jämfört med tidigare år. Det var också en femtedel av läsåret som skolorna var stängda, vilket får forskarna att dra slutsatsen att eleverna i genomsnitt inte tillgodogjorde sig någon kunskap alls under nedstängningen.
– Förlusterna var särskilt stora bland barn från hem med föräldrar utan gymnasieutbildning. För dem var förlusten upp till 60 procent större än hos andra. Det bekräftar bilden av att restriktionerna slår ojämlikt i samhället, säger Per Engzell.
Studien har rönt stor uppmärksamhet. EU-kommissionen, Världsbanken och OECD. Alla har hört av sig till forskarna för att få veta mer.
– Den har fungerat lite som en ögonöppnare. Nästan i realtid har vi matats med data om smittal och iva-inläggningar och annan statistik, men vi har inte haft någon kunskap alls om hur det går för eleverna, säger Per Engzell.
Inte bara kunskap
Till saken hör att Nederländerna är ett land där skolan är resursstark. Det är också det mest uppkopplade landet i Europa. Därutöver hade man en mycket begränsad och förhållandevis kort nedstängning, jämfört med många andra länder.
– Effekterna vi ser där kan man alltså anta är en sorts miniminivå, säger Per Engzell.
Poängen är att delaktighet i skolarbetet inte bara handlar om kunskapsinhämtningen i sig.
– Vi vet sedan tidigare, när man studerat effekterna av exempelvis lärarstrejker, att det finns ett starkt samband mellan att gå i skolan och med inkomst, hälsa och välmående långt senare i livet, säger Per Engzell och fortsätter:
– Jag säger inte att det alltid är fel att stänga skolor, men det ska vara det absolut sista man gör. Inte som i USA och Latinamerika där vissa skolor fortfarande inte har öppnat ända sedan pandemins början, samtidigt som barer och restauranger varit öppna. Det är helt fel prioritering, säger Per Engzell.
Och om skolan stängs, måste samhället vara berett på att låta eleverna ta igen den förlorade kunskapen, något som kan vara både svårt och dyrt.
– I Nederländerna satsar man nu åtta miljarder euro på detta. Så viktigt anser man att det är, säger Per Engzell.